Antalet utlands-adoptioner har sjunkit kraftigt

Adoptionscentrum: Vi skulle kunna placera ännu fler barn med speciella behov

1 av 2 | Foto: colourbox
RELATIONER

Antalet utländska barn som adopteras till Sverige har sjunkit kraftigt.

En av orsakerna kan vara att allt fler barn med olika problem, fysiska och psykiska, erbjuds svenska föräldrar. 

– Många tar emot de här barnen men vi skulle kunna placera ännu fler barn med speciella behov, säger Eva Andersson Hedén, utlandschef på Adoptionscentrum.

Antalet utlandsadoptioner har sjunkit kraftigt visar siffror från Myndigheten för internationella adoptionsfrågor.

Över tusen barn från utlandet fick 2002 ett nytt hem i Sverige medan bara 655 barn adopterades förra året.

Och under det första halvåret i år har enbart 239 barn hittat föräldrar i Sverige.

Färre ansöker

En av orsakerna är enligt adoptionsorganisationen Adoptionscentrums utlandschef Eva Andersson Hedén, Socialstyrelsens riktlinjer från 2005 om att kommunerna inte bör tillåta personer över 42 år att adoptera.

– Det här leder till att färre ansöker om adoption. I till exempel Kina är det fem, eller upp till sex, års väntetid och föräldrar som blivit för gamla under väntetiden får inte medgivandet förnyat när det gamla hinner gå ut.

I många länder har man också i allt större grad börjat hitta nationella familjer att placera barnen i. Sydkorea, Indien och Kina erbjuder numera sällan små, friska barn till internationella familjer vilket Eva Andersson Hedén är glad för.

Fysiska eller psykiska problem

En av grundstenarna när det gäller adoptionsfrågor är att placera barn i det egna landet när möjlighet finns. Det här leder till att svenska par nu oftare erbjuds dels äldre barn, dels barn med olika sorters mer eller mindre allvarliga problem.

I sex av tio fall har barnen som erbjuds Sverige ett fysiskt eller psykiskt problem.

– Det kan vara barn med en socialt svår bakgrund, medicinska problem som läpp-, käk- eller gomspalt, hjärtfel eller såpass lindriga åkommor som skelning. Ibland finns det en psykisk sjukdom i släkten, säger Andersson Hedén.

Även om familjer som adopterar barn med särskilda behov ökar kan en av orsakerna till den sjunkande adoptionssiffran vara osäkerheten kring att adoptera ett barn med problem.

– Visst skulle vi kunna placera fler barn med speciella behov men det är också väldigt många som tackar ja och det är fantastiskt. Men självklart är det krasst att välja bort barn och jag kan bli fundersam när jag träffar familjer som ifrågasätter och värderar varje liten anteckning i läkarrapporten, säger Eva Andersson Hedén.

Rådet: ”Våga ta chansen”

Men hon poängterar att det är viktigt att familjer får möjligheten att vänja sig vid tanken på att barnet de adopterar kanske inte är fullt friskt.

Att märka att man tagit sig an något man inte klarar av är värre än att vänta tills man får adoptera ett enligt läkarrapporten friskt barn.

– Mitt råd är att våga ta chansen. Orkar du satsa lite extra så är det en fantastiskt möjlighet att till exempel adoptera ett lite äldre barn som redan hunnit bli en egen liten individ.   

FAKTA

Tipsen – så gör ni:

Eva Andersson Hedéns tips till er som funderar på att adoptera ett barn med särskilda behov.

■ ■ Ta reda på så mycket som möjligt om de särskilda behoven innan barnet kommer så ni är förberedda.

■ ■ Kontakta familjer med barn med liknande eller samma problem så ni ser hur vardagen ser ut.

■ ■ Ta kontakt med föreningar som är specialiserade på just det här problemet.

■ ■ Var förberedd på att det tar tid att knyta an till vilket barn som helst men att det kan vara svårare med äldre barn.

Utländska adoptioner 2002–2011

2011 (till och med juni): 239

2010: 655

2009: 750

2008: 610

2007: 681

2006: 765

2005: 941

2004: 992

2003: 920

2002: 1 008 

Källa TT