Syskonmobbning kan ge depression

Barnpsykologen: Otroligt vanligt att föräldrar bagatelliserar syskonbråk

”Det är vårt ansvar att hålla koll på syskonbråken”, säger Madeleine Ilmrud. Och ett och annat bråk blir det med nio barn i huset. Från vänster: William, 10, Tuva-li, 2, Engla-Freja, 7, Charlie, 4, pappa Micke, 36, Adam, 6, mamma Madeleine, 32, med Emmylou, 2 veckor, i famnen, Colin, 4 och Victor, 17. Saknas på bilden gör Oliver, 14.
Foto: STEFAN JERREVÅNG
”Det är vårt ansvar att hålla koll på syskonbråken”, säger Madeleine Ilmrud. Och ett och annat bråk blir det med nio barn i huset. Från vänster: William, 10, Tuva-li, 2, Engla-Freja, 7, Charlie, 4, pappa Micke, 36, Adam, 6, mamma Madeleine, 32, med Emmylou, 2 veckor, i famnen, Colin, 4 och Victor, 17. Saknas på bilden gör Oliver, 14.
RELATIONER

”Äsch, du vet hur ungar är.” Säkert har du som förälder avfärdat dina barns bråk som oskyldigt.

Men tänk dig för nästa gång.

För mobbning mellan syskon kan leda till depres­sion.

Barn som ständigt blir ­retade eller mobbade av syskon löper dubbelt så stor risk att drabbas av depression som unga vuxna. Det visar ny forskning vid fyra brittiska universitet.

Dessutom visar studien att självskadebeteende är dubbelt så vanligt hos ungdomar som blivit syskonmobbade, jämfört med dem som inte utsatts, skriver Daily Mail.

– Det sambandet är både viktigt och intressant. Det är otroligt vanligt att föräldrar bagatelliserar syskonbråk som en normal del av utvecklingen, att man lär sig att bli tuff och så vidare, säger barnpsykologen Jenny Klefbom.

Föräldrarna för tillåtande

Hennes uppfattning är att föräldrar i allmänhet har en lite för tillåtande inställning till bråk syskon emellan.

• Var går gränsen då, när går det överstyr?

– Om bråken dominerar hemma så är det ­något som är fel och behöver åtgärdas. Och ser man att det hela tiden är den ena som bråkar med den andra så behöver man ingripa mycket snabbare, säger hon.

I studien definieras syskonmobbning som regelbunden utfrysning, eller verbalt eller ­fysiskt våld syskon emellan. En svårighet, menar forskarna, är att den utsatta har svårt att undkomma sin mobbare, eftersom barnen i ­regel är hänvisade till varandra under uppväxten.

Jenny Klefbom understryker vikten av att som förälder jobba förebyggande, genom att prata mycket med barnen och lära dem känna empati för varandra. Det är helt avgörande för utgången av ett bråk, menar hon.

Flickor blir oftare utsatta

Flickor utsätts oftare för syskonmobbning än pojkar, och det är oftast storebröder som är mobbare. Men just det tror inte Jenny Klefbom gäller i Sverige.

– Nej, könsroller påverkar ju i ganska stor utsträckning sådana faktorer. Även om vi inte har perfekt jämställdhet i Sverige så har vi kommit längre än i många andra länder.

Fotnot: Den brittiska studien omfattade 3 500 barn, som tillfrågats som tolvåringar och ­sedan som 18-åringar.

FAKTA

Gnabb eller mobbning - så vet du

Så vet du om syskonbråken gått för långt:

 Om det ofta förekommer våld

 Om du märker att ett syskon undviker kontakt med ett annat

 Om du själv ägnar mycket tid och kraft åt att avleda och hålla isär syskonen

 Om ni som familj har börjat undvika vissa situationer främst på grund av bråken som uppstår

 Om du som förälder känner oro över hur ett eller flera barn påverkas av bråken

Källa: Psykolog Jenny Klefbom

Niobarnsmamman Madeleine, 32: Vårt ansvar är att lägga oss i

Den äldsta är 17 år - den yngsta fyra veckor. Däremellan finns ytterligare sju ­syskon.

För niobarnsmamman Madeleine Ilmrud, 32, går syskonbråken på rutin.

– Vi har väl några hundra varje dag, säger hon och skrattar.

Nio barn, varav ett tvillingpar, håller inte sams exakt hela tiden. Eller nästan aldrig, om du frågar Madeleine Ilmrud, som med van hand avstyr tonårsbråk, småbarnstjafs och storasyskon som retas.

– Det är klart att det är skillnad på när de små tjafsar om en leksaksbil och glömmer bort det några minuter senare, och när de stora ryker ihop i långdragna bråk som kan hålla i sig i dagar, säger hon.

Flera strategier

För att hantera de ständigt uppblossande konflikterna har Madeleine och sambon Micke gemensamma strategier. Skicka till rummet, byteshandel, förklara konsekvenser - med så många barn är det viktigt att multitaska, att se och agera på flera håll samtidigt, säger hon.

– Jag tycker det är vårt ansvar som föräldrar att lägga oss i, och se att bråket kanske sitter kvar längre och gör ont hos det mindre barnet till exempel, medan det större kanske ser det som en bagatell. Det gäller att hålla koll så att ingen går över gränsen...

• När tycker du att gränsen är nådd?

– När det blir syskonmobbning? En bra signal är väl när man märker att det bara är bråk, och de inte visar syskonkärlek utan bara är på varandra. Då skulle jag tänka att något är fel, och verkligen försöka ta mig tid att prata med barnen ett i taget, säger hon.

För sambandet mellan syskonmobbning och depression tror hon på.

– Man tar ju åt sig mer om det är någon som står en nära som gör en ledsen. Men det är klart det är svårt att veta hur man som förälder ska agera - framför allt när det kommer till mindre barn som kanske inte kan uttrycka hur de känner sig, säger hon.

Fakta

Namn: Madeleine Ilmrud

Ålder: 32

Yrke: Bloggskribent på blogg.alltforforäldrar.se/madeleineilmrud

Familj: Sambon Micke och barnen Emmylou, 2 veckor, Tuva-li, 2, Charlie och Colin, 4, Adam, 6, Engla-Freja, 7, William, 10, Oliver 14, och Victor, 17

Bor: Motala

Maddes tips: Så löser vi syskongräl

1 Behåll lugnet - vilket är svårt, men det är viktigt att visa att man kan lösa konflikten i god ton.

2 Ta barnen ur ”stundens hetta”, och låt dem tänka över situationen på sitt rum till exempel.

3 Prata med barnen om att deras bråkiga beteende drabbar alla, att de förstör för sina syskon också.

4 Låt barnen lösa konflikten själva när det går - men övervaka alltid.