Tidiga morgnar – rena tortyren

Forskare: Tonåringar bör få börja sin skoldag senare.

1 av 3 | Foto: COLOURBOX Elnur Amikishiyev
SKADLIGT FÖR HÄLSAN Forskning visar att det kan vara farligt både för den fysiska och mentala hälsan för tonåringar att tvingas upp tidigt. Att senarelägga skolstarten är inte någon svår förändring, menar forskaren Hans Teke.
RELATIONER

Nya studier visar att tidiga skoltider är som tortyr och hotar elevernas hälsa och prestation. Men gymnasieministern tror inte på att senarelägga skoldagen.

– Det är kontroversiellt att säga att elever ska börja senare eftersom det bryter mot traditionen, säger forskaren Hans Teke.

Att det är svårt för tonåringar att komma upp på morgonen är något de flesta känner igen. Nu visar forskning att det är direkt skadligt, både för prestation och hälsa att tvinga upp dem för tidigt. I en uppmärksammad debattartikel i Svenska Dagbladet menar fem forskare att skoltiden borde senareläggas.

– Försök har visat att när man skjuter fram skoltiden, från åtta till nio, så blir det mätbara förändringar på en rad områden. Prestationerna blir bättre, närvaron ökar, koffeinintaget minskar och depressionerna minskar, säger Hans Teke­, doktorand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.

• Varför har tonåringar så svårt att komma upp?

– Först och främst behöver vi mer sömn när vi kommer in i puberteten. Sedan har vi en inre biologisk klocka i hjärnan som säger åt oss när vi ska gå och lägga oss. Den förändras i olika åldrar, säger Hans Teke.

– För barn är det naturligt att gå och lägga sig tio och gå upp klockan sju. Men i puberteten förskjuts den så att det blir naturligt att somna tolv och då blir det mycket svårare att gå upp klockan sju, säger Hans Teke.

Sedan 2010 står det i skollagen att skolan ska vila på en vetenskaplig grund. Hans Teke och de andra forskarna skulle nu vilja att skolorna tar problemen på allvar och testar att senarelägga sina tider och ser om det går att se förbättringar.

”Ingen svår förändring”

– Det är ingen svår förändring att genomföra, om bara viljan finns, och det skulle inte innebära ökade kostnader. Vi har redan blivit kontaktade av rektorer som vill testa, säger Hans Teke.

En dem är rektorn för den nystartade Internationella Engelska Skolan i Hässleholm, Chris Nilsson.

– Jag tog beslutet för att jag anser att skolan måste lyssna på aktuell forskning och inte luta sig på argument som ”vi gör som vi alltid gjort”. Föräldrarna blev väldigt glada när jag berättade det för dem. Eftersom jag bygger upp en ny skola från grunden så har jag kanske lättare att fatta den typen av beslut utan att behöva tänka på traditioner och vad vi gjort förut.

Men Hans Teke skulle även önska att politikerna uppmärksammade frågan. Han nämner som exempel staten Nevada i USA där det finns ett lagförslag om att gymnasieskolor inte får börja sin undervisning före klockan nio.

Men något sådant är inte aktuellt i Sverige, enligt gymnasieministern Aida Hadzialic (s).

– Jag välkomnar det här inspelet men regeringen ska inte detaljstyrda skolorna. Skollagen är tydlig med att det är de kommunala och fristående huvudmännen som ansvarar för hur arbetstiden ska organiseras, säger hon.

Aida Hadzialic känner igen problemet med trötta elever. Men hon tror inte att senare skoltider är lösningen.

För mycket jobb

– Vi ska nog problematisera vad det är som gör att barnen är uppe så sent. I vissa fall kan det vara att eleverna har för mycket att göra i skolan, och då får vi se om det är rimligt. I andra fall kan det handla om att man till exempel spelar spel och då borde man kanske stänga av datorn i tid.

• Forskarna menar att det är den biologiska klockan som förändras, vilket gör det extremt svårt för ungdomarna att gå och lägga sig i tid.

– Jag är inte forskare så jag ska inte ge mig in i vetenskaplig polemik med dem, men jag tror själv att problematiken bottnar mer i förändrade levnadsvanor snarare än att vår biologi har förändrats, säger Aida Hadzialic.

Hans Teke har förståelse för att det kan vara lättare att tro på livsstilsfaktorer än biologi eftersom forskningen är så ny.

– Att det är biologiskt onaturligt att lägga sig i tid är nya rön, men enkla att demonstrera. Sedan är det klart att ungdomars vanor också spelar in. Men genom att lägga skoltiderna senare skulle det vara lättare att anpassa även levnadsvanor. Som det är nu är det näst intill omöjligt, säger HansTeke.

Traditioner står i vägen

Han menar att det främsta motståndet stavas tradition.

– Det är kontroversiellt att säga att de borde börja senare. Man menar att ungdomar måste förberedas för arbetslivet genom att lära sig gå upp tidigt. Men det är inte alls nödvändigt. Den biologiska klockan justeras, efter 25 kommer det bli naturligt att gå upp tidigt igen. Bästa förberedelsen inför arbetslivet vore att ge ungdomar rätt förutsättningar att göra bra ifrån sig i skolan.

Därför är tonåringar morgontrötta

I puberteten ökar sömnbehovet till nio timmar per natt, samtidigt som den biologiska insomningstiden förskjuts två till tre timmar.

I debattartikeln skriver forskarna: ”Att tvinga en 18-åring att gå upp klockan 6.30 eller 7 är jämförbart med att tvinga en 50-årig lärare att gå upp klockan 4.30. Konsekvent genomfört skulle detta betraktas närmast som tortyr.”

Ett treårigt projekt vid University of Minnesota visade att när man flyttade fram en gymnasieskolas starttid så ökade närvaron, betygen förbättrades och trötthet, depression och konsumtion av koffeindrycker minskade.