Pissa inte i poolen för att någon annan gjort det

Läs Josefine Sundströms krönika

RELATIONER
Josefine Sundström är journalist och författare och bor i Stockholm med sin man Klas och två döttrar.
Josefine Sundström är journalist och författare och bor i Stockholm med sin man Klas och två döttrar.

Champagnen står på kylning. På lördag ringer vi ut det gamla och in det nya. Smatter av fyrverkerier, hurrarop och skål. Kyssar, kärlek och löften! Vi ska vara lyckliga när vi firar ännu ett jordsnurr. Jag önskar inget hellre än att fira. Men jag kan inte låta bli att tycka att nyårspartajet är ännu ett bevis för att människan är helt jävla dum i huvudet.

Vår alldeles vackra blå planet lider. Den brinner och kvävs. Och nu går det fort. Vi håller på att gå under! Sopberg, växthuseffekt, gifter, tunt ozonlager och så vidare. Forskare, miljökämpar och världens politiker är alla överens. VI HÅLLER PÅ ATT GÅ UNDER!

Larmet tjuter. Men ingen lyssnar och ingen gör något. Jo förresten, vi fortsätter partaja som om inget hänt. Vi kör våra bilar, bränner vår plast, slösar på vattnet, käkar kött som färdats världen över. Och herregud som vi konsumerar prylar. Vi kör slit och släng utan att passera slit. Vi är på väg att störta, vi faller fritt och trots att syrgasmaskerna dinglar ovanför våra huvuden vägrar vi sätta dem på oss. Ingen tycks haja.

Som mamma får jag panik. Varför löser vi inte detta för våra barns skull?

Om festen fortsätter som den gör kommer jorden vara sex grader varmare om mindre än 100 år. Sex grader mer betyder inte soft solbränna i oktober och mindre skottande av snö. Sex grader mer betyder FINITO! Men innan dess hinner vi antagligen med en hel del elände. Som krig. Svält. Och lite rafflande naturkatastrofer. Och nej, vi kommer inte kunna sitta säkert här uppe i trygga Sverige och titta på som vi är vana vid. Tänk er själva vad som händer när det blir tsunamis här och ökenområden där. Jo just det! Hela jordens befolkning beger sig norrut. Och inte kommer de sitta snällt och vänta på Migrationsverkets godtyckliga stämplar.

Hör. Titanics orkester spelar trots att larmet går. VI HÅLLER PÅ ATT GÅ UNDER. Jaha, tänker du. Vad kan vi göra åt saken när miljarder kineser och biltokiga amerikaner vägrar fatta? Jag tycker det är en slapp tanke. Det är som att pissa i poolen för att någon annan antagligen redan hunnit före. Vi måste alla dra vårt strå. Många bäckar små. Och vi måste tjuta högre. Vi måste larma, panta, påverka, släcka lampor och informera. Och vi måste investera i miljövänliga alternativ, så att vi kan fortsätta våra bekväma liv utan att världen går under. Miljön måste bli sexig igen. Och vi har bråttom!

Eller så kan vi ge upp. Vi kan göra som jag såg på tv att de gör på Maldiverna. Samtidigt som man förfärat pratade om Maldivernas undergång (atollerna ligger ju snart under vatten på grund av värmeökningen) så eldade man lite sopor mitt på stranden. Eller så gör man som vi. Vi firar ännu ett jordsnurr med ett hejdundrande fyrverkeri som även råkar vara en av våra allra skitigaste uppfinningar!