”Jag är beredd att köpa köplats för att bo bland alla möjliga människor”
Malin Wollin om att inte vilja dela upp folk efter sexualitet
Min första reaktion är: Underbart med
ett homohem!
Tänk att människor som suttit i en syrefattig
garderob sedan andra världskriget kan få komma ut i full frihet och
vara omgivna av andra som också gillar samma likadan.
Men så
tänker jag att jag nog ändå vill reservera mig för en och annan
övrig aspekt.
Jag skulle till exempel först vilja se rejäla
tag för att förbättra äldrevården i Sverige. Att det blir
värdigt och varmt och stimulerande innan vi börjar dela in oss
efter sexualitet (och sedan årskull, hudfärg, nationalitet,
religion och partifärg).
Homosexuella hävdar sin rätt att ha en
självklart plats i samhället och ändå väljer man att ställa sig
utanför genom att klumpa ihop sig och säga nej till kontakt och
boende med en annan, ganska omfattande, grupp människor.
Jag
tänker utgå ifrån att jag har lika mycket gemensamt med
homosexuella som med heterosexuella. Jag tänker vara fördomsfull
och utgå ifrån att jag har mer gemensamt med homosexuella män än
med heterosexuella män, som fortsätter att vara en olöst gåta
tills jag dör på ett mixat äldreboende. Jag är nämligen beredd
att lägga 1000 kronor i köplatsavgift för att garantera en plats
bland människor som är på alla möjliga sätt och vis.
Kan vi
inte komma överens om att vi slussar ut den här generationen i ett
skyddat boende och om femtio år, när alla trettio-nåntings sitter
där, så bor vi alla på samma plats.
Homos, heteros, bis och
alla de andra.
Kanske finns det de som tycker att jag är
trögfattad och efter. Jamen sätt mig på ett hem för sådana då.
Dagens sötaste felhörning:
Jag ska läsa texten högt för en vän
och förklarar att den handlar om regnbågsboende för trans-, bi-
och homosexuella.
”Haha, heter det så nu?” säger
hon.
”Vadå?”
”Mormorsexuella”