”Högstadiet var på ren franska: piss”

Malin Wollin: Astrid är ett utmärkt val till Årets Wendela

RELATIONER

När jag var fjorton år uträttade jag inte mycket alls. Jag skötte knappt mig själv. Det var skola, knycklig skåpsdörr och gårdagens fralla för halva priset i fritidsgården.
Jag minns det hårda klimatet och jag minns killar som satte agendan i korridoren.
Högstadiet var på ren franska piss. Le Piss.

Jag minns att jag blev nerburen hela vägen till pissoaren i källaren en gång. Jag blev lagd i själva rännan och sedan lämnad ensam kvar. Det var inte kul för mig men herregud, det var ju bara på skoj! Säkert ville de bara vara ihop med mig. En gång satte sig en kille på mig i korridoren tills jag började gråta och det var väl skit också för det var oerhört pinsamt för mig att ligga där och lipa när han bara skämtade. Eller hur fånigt det var när jag inte kunde finna mig på bussen när en kille i nian böjde sig över mig, tog tag i mina minituttar och skrek TUNE IN TOKYO. Jamen det måste ju ha varit roligt för alla på bussen skrattade.

Det är ytterst tveksamt om jag hade hört ordet sexism och därför är jag så glad att Astrid Johansson, 14, vet att använda ordet och att använda det helt rätt.
Jag vill inte heller att någon ska titta på mig från ovan när jag make toilett. Men så bygg IGEN titthålen då.

Helt rätt av redaktionen att ge årets Wendela till Astrid Johansson, ett utmärkt val.
Men så här på slutet av denna text vill jag passa på att ge årets Wollin till:
Astrids föräldrar.