”2 500 dagar med jävla mens”

Malin Wollin: Med klimakteriet kommer ett lättare liv

RELATIONER

När jag var ung och mensen härjade som värst medan jag fruktade tamponginköpen som mest så läste jag hur många dagar en kvinna har mens under en livstid. 

2 500.

Vet ni hur många sekunder det är? Inte jag heller. 

Tvåtusen femhundra dagar med jävla mens, mantrade jag ångestfyllt och drog det vita virkade överkastet överhuvudet. Jag ligger här tills det är färdigt, tänkte jag.
 

Men så köpte jag en påse extra plus-tamponger i en påse från Blåvitt på Coop (jag dolde den under ett berg av mat), spottade upp mig och försökte anpassa mig till ett liv med mens. 

För mens är bra. Ingen mens, inga bebisar.

Men mens är fruktansvärt jobbigt och många kvinnor lider. 

Mensvärk från helvetet, PMS som leder till skilsmässa, mens som läcker genom tampong, dubbla bindor, jeans och kappa och så vågar man inte lämna sin plats på bussen och får följa med till garaget. 

Kvinnor som får så ont att de inte kan stå upprätt, som får stanna hemma från skola och jobb. 

Kvinnor som blöder så mycket att det rinner ner i skorna om man inte är förberedd. 

Och så plötsligt en ny tid. Barnen är stora, förmodligen utflyttade. Ingen behöver vara en tant längre.

Nu är det nya tider, det har varit nya tider en längre tid. Nu får man vara kvinna tills man dör om man vill.

Och med klimakteriet kommer ett lättare liv. 

Aldrig mer blöda, aldrig mer vara rädd att bli gravid mot sin vilja. 

Det är frihet i en liten ask. 

Och på den 2 500:ade dagen drar jag korken ur både här och där och njuter min mensfria tillvaro med bubblor och busshållsplatsen där jag ville kliva av.