Hans mordgåta blev verklighet

Nu har Thomas Kanger skrivit om ett flyktingdrama på havet

BOKRECENSIONER

En humanitär katastrof. En olöst gåta. Och en roman med samhällsengagemang.

Thomas Kanger har skrivit ännu en deckare med verklighetsbakgrund.

– Jag skulle ge vad som helst för att få veta hur det egentligen slutade, säger han.

AVSLÖJADE CHEFSLÖNER Thomas Kanger började skriva i vänstertidningen Gnistan när han jobbade på Asea på 1970-talet. Han var en de första som använde den numera så vanliga listjournalistiken. – Det var då direktörslönerna började dra iväg. Jag tog reda på hur mycket de bäst betalda tjänade och presenterade det i listform vilket var väldigt överskådligt, berättar han.
Foto: Eric Roxfelt
AVSLÖJADE CHEFSLÖNER Thomas Kanger började skriva i vänstertidningen Gnistan när han jobbade på Asea på 1970-talet. Han var en de första som använde den numera så vanliga listjournalistiken. – Det var då direktörslönerna började dra iväg. Jag tog reda på hur mycket de bäst betalda tjänade och presenterade det i listform vilket var väldigt överskådligt, berättar han.

För åtta år sedan försvann 37 flyktingar spårlöst. Troligen drunknade de någonstans i havet mellan Sverige och den baltiska kusten.

Thomas Kanger skildrade fallet som journalist. Först handlade det om en saknad kurdisk familj på 13 personer, sen kom rapporter om saknade anhöriga från hela världen. Totalt hade 37 män, kvinnor och barn i värsta fall mördats.

– Båten de skulle åkt med fanns i Lettland. Jag hade telefonnummer till flyktingsmugglarna, namn på kaptenen och flera i besättningen. Men jag gav informationen till polisen för att inte förstöra utredningen, säger han.

”Utan tvivel döda”

Svensk polis undersökte båten som flyktingarna skulle åkt med, besättningsmännen förhördes och smugglarna efterlystes.

De inblandade nekade till att resan över huvud taget hade skett. Hur de 37 flyktingarna försvann förblev en gåta, trots fem års polisarbete.

– Utan tvivel är de döda. Frågan är hur och varför. Jag skulle ge vad som helst för att få veta vad som hände där ute på havet, säger Thomas Kanger.

I stället blev det ”Döda vinkeln”, den tredje polisromanen om kriminalinspektör Elina Wiik i Västerås.

De tidigare böckerna bygger också på verkliga händelser och den andra – ”Sjung som en fågel” – hamnade till och med närmare verkligheten än författaren önskat.

I boken mördas en ledande socialdemokrat i Västerås och det blev en chock när toppolitikern Pär Axelsson hittades död i sitt hem i augusti 2002, nästan ett halvår efter att boken kommit ut.

Likheterna med romanfiguren var slående:

Det skiljer bara ett år i ålder.

Båda hade vigt sitt liv åt Metall och socialdemokraterna.

Båda blev ensamstående 1977.

Båda hade jobbat på Asea, blivit fackligt aktiva och sedan övergått till politiken.

Båda hittades döda av sina barn i sina lägenheter.

Mordet på Pär Axelsson är fortfarande olöst och polisen har till och med utrett det fiktiva motiv mördaren har i boken.

Thomas Kanger jobbade på Asea under 1970-talet och kände Pär Axelsson. Han förnekar dock att det är Axelsson han har porträtterat i sin roman.

– Det var oerhört kusligt när jag insåg hur stora likheterna var. Enligt polisen var det också många som ringde och tipsade om min bok, säger han.

Sa upp sig från TV 4

Thomas Kanger växte upp i Uppsala där modern arbetade på bibliotek och fadern blev professor i filosofi. Efter studenten 1971 och ett par års jobb som lastbilschaufför flyttade han till Västerås.

– Jag hade precis träffat Eva och visste att henne skulle jag gifta mig med.

Några år senare inledde han journalistkarriären med att skriva artiklar i vänstertidningen Gnistan.

Efter ett decennium som skrivande journalist gick Thomas Kanger över till tv där han mest jobbat åt TV 4:s ”Kalla fakta”. Men efter åtta år stod det honom upp i halsen. Så när han för två år sedan fick sin första kriminalroman accepterad av förlaget sa han upp sig från kontraktet med TV 4.

– Jag gjorde det samma dag som jag fick beskedet.

Samhällsengagemanget finns dock kvar. I ”Döda vinkeln” skildrar han svensk flyktingpolitiks sämsta sidor och visar upp en säkerhetspolis som ständigt begår misstag.

”Dumskallar på Säpo”

– Jag har läst hundratals polisutredningar. De som Säpo gjort är alltid sämst. Alla offentliga utredningar kring säkerhetspolisen, även deras egna, bekräftar bilden av en dumskalleverksamhet, säger Thomas Kanger.

Ändå håller han inte med om att det är en mörk bild av Sverige som skildras i hans romaner.

– Jag tycker trots allt att saker och ting blir bättre och bättre. I bok nummer fyra som jag skriver nu låter jag huvudpersonen vandra genom det vackra Västmanland och tänka ”Land, du välsignade”. Och det är faktiskt så jag ser på Sverige.

Vad är det största samhällsproblemet just nu?

– Att flyktingar inte tillåts bli integrerade. Och att vi har en alldeles för snål flyktingpolitik. En av mina romanpersoner säger ”Får inte fiskarna simma i alla hav?” Och det är så jag känner själv. Om jag anser att jag har rätt att bo i vilket land jag vill måste jag också ge andra människor samma rätt.

Fakta: Thomas Kanger

Olle Castelius