”Mamma dog när jag var 13”

Johanna Thydell fick Augustpriset i barn- och ungdomsklassen

BOKRECENSIONER

Att ens mamma dör när man är tretton år.

Det får bara inte hända.

Ändå är det precis vad som drabbade Johanna Thydell.

Med den erfarenheten i bagaget skrev hon debutromanen "I taket lyser stjärnorna".

Kritikerna blev överväldigade och nyligen belönades hon med Augustpriset i barn- och ungdomsklassen.

vill veta "Eftersom bröstcancer kan vara ärftligt har jag beslutat mig för att genomgå en genetisk undersökning. Jag tycker det att är bättre att veta hur det står till för då kan jag kanske göra något åt det", säger Augustprisvinnaren Johanna Thydell, vars mamma dog i sjukdomen.
Foto: LOTTE FERNVALL
vill veta "Eftersom bröstcancer kan vara ärftligt har jag beslutat mig för att genomgå en genetisk undersökning. Jag tycker det att är bättre att veta hur det står till för då kan jag kanske göra något åt det", säger Augustprisvinnaren Johanna Thydell, vars mamma dog i sjukdomen.

Johanna Thydell är glad och öppen, skrattar mycket och verkar varken ta sig själv eller sin ärofulla utmärkelse på djupt allvar.

Förra årets Augustpristagare Carl-Johan Vallgren har vittnat om hur stressad han känt sig , hur han plågats av sömnsvårigheter och magproblem under året som gått.

Johanna Thydell ser emellertid inte särskilt skärrad ut.

- Jag känner mig bara superlugn och jättejättejätteglad. Hoppas det varar...

"I taket lyser stjärnorna" handlar om Jenna, som går i sjuan och uppför sig som tonåringar gör mest. Bekymrar sig för brösten som inte växer, är på avstånd förälskad i Sakke och hatar sin blonda, självsäkra klasskamrat Ullis-Knullis.

Men Jenna har en hemlighet. När hon var fem år insjuknade hennes mamma i bröstcancer och hennes pappa består av ett telefonnummer, som hon aldrig vågar ringa.

Jenna lever i ständig skräck för att mamman ska lämna henne. Hon har skrivit en dikt där det står: "Om du dör mamma, då tar jag livet av mig."

Skriver hellre för lite

Johanna Tydell väjer inte för det smärtsamma och svåra, men hon är aldrig sentimental eller känslosam, bara fullständigt rak och ärlig.

- Man ska hellre skriva för lite än för mycket. Annars blir det geggigt.

Hon betonar att Jenna inte är ett självporträtt.

- Fast jag vet vilka tankar och känslor som stormar inom henne. Jag har inga problem med att känna mig som tretton år igen, lika osäker, rädd och vilsen. Det ligger väldigt nära mig.

Boken har fått Johanna att tänka mycket mer på sin mamma.

- Ibland blir jag jätteledsen, ibland är det bara varma tankar. När jag fick priset tänkte jag att hon kanske sitter på ett moln och ser mig och gläder sig.

Johanna har fått många brev från sina läsare.

- Ett var från en tioårig flicka, som skrev att hon visste att hennes mamma snart skulle dö. Hon ville också dö, precis som Jenna i boken. Men när hon läst den till slut ändrade hon sig. Hon tyckte hon fått styrka av den att fortsätta vilja leva. Det kändes helt fantastiskt! Jag ska köpa ett riktigt fint brevpapper och svara henne.

När Johanna var tolv år fick hon en elektrisk skrivmaskin av sin mamma.

- Hon såg min skrivambition och ville uppmuntra mig. Jag älskade att skriva uppsatser och sagor i skolan.

Så efter studenten gick hon på en skrivarkurs i Jönköping. Där träffade hon Magnus Utvik, författare och bokrecensent i Rapport Morgon.

Fick personlig mentor

- Han blev min mentor. Jag berättade att jag skrev på en bok och började skicka mina texter till honom. Han strök och ändrade och hade olika synpunkter. Det var oerhört viktigt för mig att ha en läsare under processen - någon annan som trodde på mig när jag inte själv gjorde det.

- Magnus var övertygad om att min bok skulle bli utgiven. När den var det sa han att jag skulle nomineras till Augustpriset. Och när jag väl nominerats sa han att jag skulle vinna. Om det är någon som är delaktig i framgången är det han.

Nu tänker Johanna låta hjärnan vila ett tag. Hon har inga planer på någon ny bok.

- Men jag märker hur det börjar krypa i mig och funderingarna kring olika ämnen dyker upp i huvudet...

Fakta: Johanna Thydell

3 svar från Johanna Thydell

Ingalill Mosander