Tänk på vad du säger...

– Tjuvlyssnat.se har varit ett sidoprojekt för vårt nöjes skull, säger Damon och Gloria, som bägge studerar juridik vid Stockholms universitet.

Att i hemlighet lyssna på vad folk säger när de är omedvetna om det kan vara väldigt underhållande. Ett ovetenskapligt test bland kollegor och vänner visade att samtliga skrattade högt när jag bad dem läsa några exempel ur boken.

Tips från USA

Det började med att Damon blev tipsad om en amerikansk hemsida där New Yorkbornas samtal på bussar och kaféer fanns nedskrivna. Han föreslog Gloria att de skulle göra en svensk version med Stockholm som utgångspunkt.

– I starten var det bara vi och våra kompisar i bloggosfären som åkte runt och lyssnade. Men så blev vi uppmärksammade av aftonbladet.se och efter det fick vi jättemånga bidrag från hela landet.

– Det är stor regional skillnad. I storstäder som Göteborg och Stockholm är folk mer anonyma och mycket mer vågade. På mindre orter tänker de mer på vad de säger.

Jokkmokk gissar

Ett av bidragen har blivit en snackis i Jokkmokk. Det handlade om två tjejer som diskuterade antalet renars betydelse för en mans attraktionskraft. Nu pågår en gissningstävling om vilka det kan vara.

– Mobilen gör att människor känner sig trygga och isolerade på något sätt. Men sitter man på tunnelbanan och talar högt om de mest privata saker får man skylla sig själv.

Olika sorts humor

Damon och Gloria får inte bara bidrag från privatpersoner – även folk från riksdagen, olika tidningar och stora organisationer ägnar sig åt flitig tjuvlyssning. Och bland dem som loggar in på sajten finns många utlandssvenskar. De flesta är från London och Los Angeles men under vinterhalvåret kan man spåra ett stort intresse från turister i Thailand.

– Vi har olika åsikter och olika sorts humor. Det gör det både svårt och spännande att arbeta tillsammans. Det är ett ständigt kompromissande. Samtidigt som det kan vara jobbigt så är det bra för mångfalden i boken.

Ett tidsdokument

– Och vi har dragit en gräns. Vi tar inte in tjuvlyssningar som snappats upp i den privata sfären, hemma hos folk. Dessutom gör vi vårt yttersta för att undersöka autenticiteten i samtal som inte hörts av oss eller våra vänner. Vi sållar bort ungefär 95 procent.

– Förutom att ge våra läsare ett gott skratt hoppas vi att boken kan ses som ett tidsdokument.

Den handlar om vad folk talade om 2006.