”Vi kvinnor är slarviga med vår sexlust!”

5 frågor till Mia Skäringer

BOKRECENSIONER

... som just kommit ut med boken ”Dyngkåt och hur helig som helst”, där hon samlat sina krönikor och sina inlägg på sin blogg.

I boken skriver Mia att hon längtar efter ”nya Marior som av egen funnen kåthet vågar be sin Josef om helt egoistiskt sex när lille jesusbarnet somnat”.

Tycker du att kvinnor är för pryda?

– Nej absolut inte. Jag tycker att vi är slarviga med vår lust.

Hur menar du?

– Redan som 14-åring får man höra att man ska göra det och det, och att det ska vara si och så. Man får aldrig vara ifred med sin sexlust. Det är lätt att man tappar bort den och inte hittar tillbaka till den. Det är viktigt att veta att man inte behöver ha sex bara för att han vill. Pungen sprängs inte om han inte får komma.

– Min erfarenhet är att tjejer är mer sköra och sårbara och det kan ta längre tid för en tjej att bli kåt. Det vore fint om kvinnor vågade slappna av och inte glömma att sex är lika viktigt för oss.

Du skriver också att du är trött på falska, glättiga fasader. Varför vågar vi inte vara oss själva tror du?

– Vi jämför oss för mycket med varandra och lägger för mycket tid på att försöka vara som någon annan, som egentligen inte finns på riktigt. Om vi vågade visa upp lite mer ”jag”, lite mer hudbristningar, sårbarhet och svaghet så skulle trycket minska och det skulle kännas vackert och sexigt att faktiskt vara mer sig själv. Som man är rakt upp och ner utan för många ytliga lager av foundation.

Vågar du vara dig själv?

– Ja och nej. Men jag jobbar på det och försöker säga ifrån och inte jamsa med om det inte känns bra.

Vad gör du just nu?

– Jag skriver på ett manus till en enmansföreställning som har premiär i vår. Den är tänkt att ta upp sådana frågeställningar som jag gör i boken.

FAKTA

Kort om Mia Skäringer:

Ålder: 32.

Bor: På en ö utanför Göteborg.

Familj: Två barn, tre bonusbarn, en irländsk varghund och en man.

Läser just nu: En massa saker om jungfru Maria och självhjälpsböcker.

Blir glad av: Lediga dagar i almanackan när inget är bokat. Då får jag ro och blir glad. Fina möten med människor gör mig glad också.

Rädd för: Att flyga. Åskan. Att bli sjuk och dö. Jag är väldigt glad i att leva så döden i alla former är jag rädd för.

Längtar efter: Mina barn som är hos sin pappa just nu. Jag längtar alltid efter dem när de inte är hos mig.

Mitt nästa liv: Ska jag ägna åt att prioritera om. Vad var det som var viktigt, vad var mindre viktigt?