”Tjejer var bara troféer”

I skolan var hon den schysta genuskillen som stod på tjejernas sida, men ändå inte förstod. Som hörde vad tjejerna sa men tyckte att de var gnälliga.

I dag blir hon själv bemött på olika diskriminerande sätt. Och reagerar kanske hårdare än en biologisk kvinna.

Hon har upptäckt hur svårt det är att gå över ett torg i kjol. Liknar det vid en hinderbana av kommentarer och menande blickar.

– Jag tyckte själv att kvinnor var självcentrerade våp i tonåren. Eller i bästa fall åtråvärda nymfer. Jag såg dem nästan aldrig som människor.

”Uppfostran är farlig”

Hon är kritisk både mot sina grabbiga bröder och sig själv.

– Den manliga uppfostran är farlig och fucked up. Jag var på många sätt en dålig pojkvän. Tjejer var troféer och jag var väldigt självcentrerad i sängen.

Nu tar hon strid för sina nyvunna systrar och medverkar i ”Könskrig”, den nya feministbibeln efter Fittstim.

– Det jämställda samhället är science fiction. Vi lever i en backlash. Stureplanskulturen och alla hemfridsbrott är precis som drogmissbruk inte avvikelser utan kulturens verk.

Hon korsar benen och rättar till den rutiga kjolen. Förvandlingen från man till kvinna har gått i skov. Från udda tonårsgrabb, till mjukiskille, till transa, till kvinna.

”Avvikande inget hot”

I somras tog hon namnet Maja.

– Martin var mitt slavnamn. Jag försökte vara han, det gick inte och nu vill jag inte ha med honom att göra längre, säger Maja Karlsson.

Hon har redan skaffat en grym skosamling och slängt sig över tjejgrejor och smink. Relationen till spegeln har förändrats radikalt.

– Innan var jag väldigt relaxad med hur jag klädde mig och hade väldigt lite ångest kring det. Nu tänker jag ständigt på utseendet.

I väntan på sitt könsbyte har hon landat i queervärlden. För att slippa behöva skava mot samhällets normer.

– Enorma samhällsresurser skulle frigöras om vi slutade dela in och bedöma människor efter kön. Och sluta se dem som avviker från könsmönstret som ett hot, säger Maja Karlsson.