Annika Lindblom
säger: Hej jag är här nu/Annika
Moderator säger: Välkomna allihop, då börjar vi med frågorna!
Åsa säger: Kan vem som helst göra en genetisk undersökning för tex bröstcancer, och hur går man i så fall tillväga? Går man till sin husläkare eller var vänder man sig? Och är det ett enkelt blodprov eller kräver undersökningen fler saker?
Annika Lindblom
säger: Man kan få detta utrett om det finns ngn anledning, dvs om man har flera släktingar som insjuknat i bröstcancer och särskilt om de var unga. Man behöver en remiss till en onkogenetisk rådgivningsmottagning som finns vid varje universitetssjukhus.
bella säger: Hej Annika! Jag undrar hur stor risken är att någon som jag får bröstcancer? Som inte har det i generna, och har ingen i släkten som haft det. Men jag känner en ständig oro över att jag ska ha cancer. Vad kan det bero på? Jag är trots allt bara 21 år.
Annika Lindblom
säger: Risken för vem som helst (i Sverige) i dag att drabbas av bröstcancer är ca 8% och den har minskat något för första gången på länge. Risken för ngn som är så ung som du är i det närmaste obefintlig.
Adopterad säger: Hej, jag är adopterad och vet att min biologiska pappa avled av cancer. Hur mycket större är risken för mig att drabbas av någon form av cancer? När bör man BÖRJA gå på mammografi? Fyller 40 nästa år... Tacksam för svar.
Annika Lindblom
säger: Om den enda kunskapen du har är att en av dina föräldrar drabbades av cancer så betyder det inte så mycket - om inte insjuknandeåldern var väldigt låg. En far som drabbats av cancer kan inte resultera i en förhöjd bröstcancerrisk hos dottern. Mammografiscreeningen börjar normalt vid 40 års ålder - men om man är orolig för en förändring i bröstet bör man söka läkare och få det bedömt oavsett ålder.
Cristine säger: Vet ni tillräckligt för att kunna räkna ut risken att det blir fel på en eller flera gener i bröstvävanded? Att kunna se vilka som är i riskzonen förutom igenom genetiska arvsanlag och tror du det finns någon möjlighet att i framtiden kunna påverka den genen så det inte sker, alltså att stänga av felaktiga gener i kroppen och ersätta dem med nya?
Annika Lindblom
säger: Menar du hur stor risken är att det uppstår ett fel i vävnaden som sedan leder till bröstcancer - av en slump och utan genetisk bakgrund? I så fall skulle jag vilja säga att i de allra flesta fall av cancer, bröstcancer och annan, så orsakas cancern av medfödda förändringar tillsammans med andra slumpvisa orsaker eller tillsammans med miljöorsaker. Kunskapen om en ärftlig gen i en familj eller hos en individ är en anledning till ökad risk och motiverar kontrollprogram. Om man inte vet detta så är en annan anledning om man tex har många släktingar med cancer - och i dessa fall kan man utreda för att se om det går att ta reda på den sjukdomsorsakande genen. Jag ser inte idag hur man skulle kunna påverka de gener som är fel från födseln , men man kan tänka sig att kunskapen kan användas till att ta fram förebyggande läkemedel eller behandling för dem som har förhöjd risk.
ester säger: Hur tidigt kan man operera bort brösten för att hindra cancer?
Annika Lindblom
säger: Så vitt jag vet har ingen opererats före 27 års ålder. Risken att drabbas före 30 är också i högriskfamiljerna mycket liten och därför anser vi inte att det finns någon anledning att operera anlagsbärare så tidigt. Men detta är ett svårt beslut som alltid patienten själv bestämmer över, i samråd med sin läkare.
susanna säger: Varför får man bröstcancer för och är det vanligt?
Annika Lindblom
säger: Cancer är en vanlig sjukdom och har alltid funnits och kommer alltid att finnas (tror jag) och beror på att det är så många saker som kan gå fel i celler som delar sig. Det är komplicerade system och det finns många kontrollmekanismer men fel uppstår ändå alltid. Sen kan olika saker leda till att risken för sjukdom är högre eller lägre hos vissa personer, vissa folkslag eller i vissa regioner. Detta kan bero på medfödda mutationer i riskgener eller olika omgivningsfaktorer som är av betydelse. Bröstcancer orsakas av en kombination av ärftliga riskfaktorer och omgivningsfaktorer. Med omgivningsfaktorer menar jag då sånt som hormonella faktorer, omgivningsstrålning, levnadsstil tex kost eller motion - allt kan påverka. Men till sist så är det nog så att i det enskilda fallet vet man inte alltid varför just den person drabbades.
Sofia säger: Hej! Både min mamma och min morfar har dött i cancer. Mammas startade i brösten. Bör jag kontrollera om jag bär genen? Är 26 år och mamma dog när hon var 56.
Annika Lindblom
säger: Om dessa cancerfall är de enda i din familj så tycker jag inte det låter oroväckande. Bröstcancer debuterar ofta i den ålders som din mamma insjuknade. Jag tycker inte att du behöver göra några extra kontroller utan följ det mammografiprogram som alltid erbjuds kvinnor från 40 år i Sverige. Om du däremot upptäcker tex en knöl eller obehag från brösten skall du naturligtvis söka läkare för det och få det bedömt.
Bema säger: Jag har känt knölar i brösten, men jag undrar om det förekommer men ändå inte är cancer? Varje gång jag känner på brösten tror jag att bröstcancern finns där.
Annika Lindblom
säger: Det är mycket vanligt med knölar i brösten och oftast utgörs de inte av cancer. Men - det kan vara svårt att känna skillnaden så därför är det viktigt att alltid vid nyupptäckta knölar i brösten få dem undersökta för att utesluta bröstcancer. Om man har knöliga bröst kan det vara svårt att undersöka. Man kan få hjälp på en bröstmottagning som dels kan undersöka brösten en gång, men också lära ut hur man skall göra så att man bäst kan sköta kontrollerna hemma. Men är man osäker så skall man söka och få det bedömt.
Eva säger: Hej! Är 49 år och nyss opererat bort ena bröstet. Hur ofta tycker du att man ska gå på kontroll framöver? Ska man göra mammografi varje gång eller räcker det med ultraljud? När kommer magnetröntgen att ersätta mammografi i stockholm?
Annika Lindblom
säger: Jag hoppas att du fått ett uppföljningsprogram av din behandlande läkare - det skall man ha efter en bröstcanceroperation. Det skall finnas ett program för dig med täta kontroller i början och så småningom så glesas de ut. Hur ofta man skall göra mammografi bestäms av den kliniska fynden, det finns i princip ingen anledning att göra det oftare än för andra, dvs vart annat år, men det beror också på den bedömning din läkare gör vid återbesöket. Jag vet inte om eller när magnetröntgen kommer att ersätt mammografi.
camilla säger: Hej Annika! Jag är 38 år och har nu gått igenom mammografi eftersom jag har knölar i brösten men som tur är var det godartat, men har bröstcancer på mammas sida!!!! Skall jag ta bort knölarna ändå vad tycker du????
Annika Lindblom
säger: Jag tycker nog att du skall diskutera detta med den läkare som remitterade dig för mammografi. Det kan finnas anledning av operera bort knölar i ett bröst - och det som avgör hur man gör är oftast röntgenbilden, hur läkaren uppfattar knölen, och framför allt brukar man göra en finnålspunktion och få en mikroskopisk undersökning av celler från knölen. Efter en sådan utredning kan man fatta beslut om knölen kan vara kvar eller skall tas bort.
Moderator säger: Tiden är snart ute, dags för dagens sista fråga!
karin säger: Om man är först med att ha en gen som kan ge bröstcancer, hur stora är oddsen att ens barn får det?
Annika Lindblom
säger: Om man har en gen eller genetisk förändring(mutation) som orsakar en förhöjd risk för bröstcancer så är det 50% risk att ens barn ärver detta riskanlag. Det spelar ingen roll om man är först i släkten med att ha anlaget eller om man själv har ärvt det. Det är dock viktigt att komma ihåg att en genetisk riskfaktor kan ha olika stark risk - dvs mycket olika risker att i själva verket drabbas av cancer. För högriskgenerna BRCA1 och 2 är riskerna för genbärarna höga - upp till 80% - men det finns andra riskgener eller anlag med betydlight lägre risker för sjukdom. Risken för att ärva anlaget är dock detsamma.
Moderator säger: Det var sista frågan för idag. Stort tack till dig Annika, och tack till alla er som ställt frågor!
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...