Relationer

Han lever på äkta skräpmat

Andreas, 35: Det är som att gå på skattjakt om natten

En man, en cykel, överfulla matkassar dignande från styre och pakethållare.

Klockan är mitt i natten och ordet ”skräpmat” har fått en ny betydelse.

– Dumpstring är som att gå på skattjakt om nätterna, säger Andreas Jakobsson.

Från början fanns inget politiskt motiv med matåtervinningen för Andreas Jakobssons del. Han började med dumpstring av ren nyfikenhet, efter att en kompis berättat om adrenalinkickar, nattliga fynd och insparade slantar.

Nu är han ute minst en gång i veckan och kan ­inte tänka sig att sluta.

– Man mår illa när man ser vilka enorma mängder mat som slängs varje dag. Vi kan hitta hela sopsäckar fulla med grillad kyckling, och så vet man hur smutsig den industrin är redan innan de hamnar på grillen …

Första stopp: Bageriet

Under sitt första år som dumpstrare har Andreas lärt sig allt från vilka affärer som slänger mest eller har enklast tillgängliga soprum, till vilka matvaror som håller längst och att man i princip alltid kan lukta sig till informella bäst före-datum.

– Förr kunde jag slänga filmjölk när den gått ut, nu vet jag att den håller typ hur länge som helst. Den bara ändrar smak efter hand, ­säger Andreas och skrattar.

Första stoppet på hans nattliga runda är i regel ­bageriet, som stänger tidigt och därför är lugnt att ­besöka redan vid 22-tiden.

En gråzon

Här kan finnas upp till tvåhundra bröd en vanlig natt, men Andreas och hans meddumpstrare, de ger sig oftast ut i par, plockar aldrig mer än de kan ta till vara på.

Efter brödstoppet fortsätter turnén till två mat­affärer, noga utvalda på grund av sitt stora sortiment och framför allt sina olåsta soputrymmen.

– Jo, men det är väl ­någon slags gråzon. Vi bryter oss inte in någonstans och vi tar bara det som tydligt slängts i soporna. Men det är klart att det kan råda osäkerhet kring vad som är okej och inte.

Lås, inhägnader och vad det är för sorts varor, tycks spela in vid gränsdragningarna. Och enligt Andreas Jakobsson är det inte mycket som inte går att hitta. Tvättmedel, lågenergilampor och rengöringsmedel är bara några av de lite dyrare varor som lätt fiskas upp ur soporna.

Julklapparna väntar

Dessutom, kanske aningen mer oväntat; kläder och leksaker till sonen ­Ervin.

– Hans favorit­tröja är dumpstrad, och jag har ett gäng leksaker väntande i källaren som han ska få i jul. Dessutom älskar han att vi alltid har massa frukt och grönt hemma, och på lördagarna får han gå och välja en påse ur de enorma godiskartonger vi hittat.

– Det är väl varje gång vi hittar något som är ovanligt. En kväll ­hittade vi 19 flaskor jättefin olivolja. Det var värt mycket pengar.

För även om han inte räknar pengavärdet på varenda ”skörd” så har Andreas Jakobsson stenkoll på dumpstrandets ekonomiska fördelar.

Sparar flera tusen i månaden

– Vårt matkonto har minskat från nästan 4 500 till en tusenlapp i månaden. Och matkontot skulle varit nere på noll om inte jag ­hade varit så matintresserad och envisats med att kompletteringshandla till de rätter jag vill göra.

Du låter inte skörden styra ­menyn alltså?

– Jo, det är klart att matsedeln hemma påverkas av vad jag hittar. Det är kul att testa ny mat och har man massor av någon ”ny” grönsak vill man ju experimentera med den.

Får snart större frys

Och snart kommer lagringen av matfynden förenklas. Inom kort flyttar Andreas Jakobsson till en lägenhet med större frys. Det medför att större volymer färsk­varor kan plockas hem. Torrvaror som ris och pasta har han redan lagrat för flera år framöver. Och det finns fler saker som blivit lite blasé ur fyndsynpunkt.

– På ett ställe hittar man regelbundet en kartong med tio-tolv brännvinsostar. Man kan tycka att de borde se ett mönster, och kanske beställa tio- tolv brännvins­ostar mindre? Personligen börjar jag ju tröttna på just den osten, haha.

FAKTA

Bloggar om dumpstermat

Namn: Andreas Jakobsson.

Ålder: 35.

Yrke: Frilansjournalist.

Familj: Sonen Ervin, 4, och sambon Ulrika, 34.

Bor: Uppsala.

Blogg: Tillagar matfynden på dumpstringslyx.com

Så mycket mat slängs

 Varje år slängs 1 miljon ton matavfall i Sverige. Det motsvarar 3 procent av våra totala utsläpp av växthus-gaser.

 En minskning med 20 procent skulle innebära en samhällsekonomisk besparing på 10–16 miljarder kronor per år.

 Den totala mängden mat­svinn i livsmedelsindustrin uppskattas till cirka 224 000 ton – vilket innebär att cirka 3 procent av inkommande ­ätbar råvara blir till matsvinn.

Källa: Naturvårdsverket