Säpochefen: Statliga agenter redo begå mord

Foto: Erik Simander/TT
Året som gått innehåller flera oroväckande exempel på hur långt andra staters agenter är beredda att gå, anser Klas Friberg, chef för Säpo.
Foto: Frank Augstein
Personal i skyddsdräkter arbetar efter nervgiftsattacken mot den ryske ex-agenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal i Salisbury i mars. Arkivbild.
Foto: RT channel video via AP
Två av de män som pekats ut som inblandade i nervgiftattacken framträdde i den ryska, statliga propagandakanalen RT och hävdade sin oskuld. Båda säger att de befann sig i Salisbury i egenskap av turister. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Spionhotet tog under det gångna året en oroväckande utveckling, enligt Säpo-chef Klas Friberg. Nervgiftsattacken i Storbritannien visar enligt honom att statliga agenter är beredda att begå mord – och han utesluter inte att det kan ske även här.

Säkerhetspolisen talar sedan en tid tillbaka om ett nytt normalläge, som innebär att spionaget mot Sverige trappats upp. Klas Friberg pekar ut tre länder som särskilt aktiva: Ryssland, Kina och Iran.

– Vi har kommit upp på en hög nivå i det här nya normalläget och under överskådlig tid ser jag inte att vi kommer att komma ifrån denna höga nivå, säger Klas Friberg.

Året som gått visar att det finns skäl att vara bekymrad, anser han.

– Det blev tydligt tidigt i år (2018) med mordförsöket på far och dotter Skripal, där Ryssland med hjälp av sina agenter planerade och genomförde ett attentat mot dem. Det visar ju vad de är beredda till, inte bara inhämta underrättelser utan också begå allvarliga brott, säger Klas Friberg.

Hänsynslöshet

I mars förgiftades den ryske ex-agenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal av nervgiftet Novitjok i brittiska Salisbury. De återhämtade sig senare. En kvinna som senare kom i kontakt med en parfymflaska där giftet misstänks ha förvarats avled av sina skador.

Ryssland har nekat till anklagelserna.

Säpochefen berättar att Sverige samarbetade med engelsmännen i utredningen.

– Men vad vi kunde bidra med vill jag inte uttala mig om, säger han.

Det finns fler varningslampor som blinkar. I oktober grep Säpo en person, tillhörande ett annat lands underrättelsetjänst, i Göteborg – misstänkt för att ha planerat ett mord på exiliranier i Danmark.

– Det är också ett bevis på aktiva statliga aktörer som planerar och är beredda att genomföra mord, i detta fall i Danmark, som visar att det finns en hänsynslöshet hos de här aktörerna.

TT: Är det något som skulle kunna ske på svensk mark också?

– Det går inte att utesluta, säger Klas Friberg.

– Det är en utgångspunkt för oss, erfarenhetsmässigt och historiskt vet vi att de är beredda till det.

Varit naiva

Samtidigt brister Sveriges skydd mot spionage- och underrättelsehotet i dag i många delar, varnar Säpochefen.

– Vi har varit naiva i Sverige. Vi brukar prata om att vi har ett gap, där digitaliseringen har ökat kraftigt men säkerheten kring digitaliseringsvågen inte har följt med. Det gapet måste täckas.

Att minska sårbarheterna är inget Säpo kan fixa själv – alla myndigheter, verksamheter och företag som hanterar skyddsvärd information måste bidra.

– Det är ett: den fysiska säkerheten, två: säkerheten kring personer som hanterar känslig information eller känsliga system och tre: it-säkerheten. Allt det här behöver vi förbättra, säger Friberg.

I år skärps säkerhetsskyddslagen, med tydligare och mer omfattande krav på organisationer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Samtidigt får Säpo nya möjligheter att utöva tillsyn när man blir samordnare för andra tillsynsmyndigheter. Även företag kan beröras indirekt av Säpos tillsyn.

TT: Vilka företag eller branscher är det som är intressanta?

– För oss är det finansbranschen och olika typer av verksamheter som hanterar infrastruktur; vägar, vatten och el, säger Friberg.

Rättad: I en tidigare version angavs fel år på två ställen.