Högerextremism har ersatt kommunismen

30 år efter Berlinmurens fall är demokratin i östra Tyskland på tillbakagång.

De gamla kommunisterna är fortfarande starka men framför allt är det högerextremismen som går framåt i rasande takt.

De senaste delstatsvalen i Thüringen ger en skrämmande bild av den politiska utvecklingen i det som fram till 1990 var DDR.

Största parti blev Die Linke, partiet med rötter direkt tillbaka till det östtyska kommunistpartiet SED. Samma parti som tyckte det var en god idé att bygga en mur för att stoppa sina medborgare från att lämna det socialistiska paradiset.

En av partiets ledande företrädare, parlamentsledamoten Gregor Gysi, var SED:s sista ledare innan DDR och Västtyskland återförenades.

Foto: MARCUS ERICSSON
Gregor Gysi var partiledare för det gamla kommunistpartiet. Nu är han parlamentsledamot för Die Linke.

Den tydliga kopplingen mellan SED och Die Linke är främsta skälet till att alla övriga partier, inklusive socialdemokraterna, vägrar att samarbeta med vänsterpartiet.

Tvåa i delstatsvalet kom det högerpopulistiska partiet Alternativ för Tyskland, AfD, som fick 25 procent av rösterna. En tysk variant av Sverigedemokraterna som samtliga partier vägrar att samarbeta med.

AfD har på kort tid blivit ett av de mest populära partierna i östra Tyskland. Framför allt för att de vill stänga landets gränser för invandrare. Väljare i östra Tyskland är betydligt mer invandringsfientliga än i Tyskland som helhet. Sedan den stora flyktingvågen 2015 har en rad våldsdåd riktade mot invandrare inträffat i östra Tyskland. Här finns också den islamfientliga organisationen Pegida med nära band till AfD.

”Vi är folket”

De har i Dresden tagit över traditionen från DDR-tiden med folkliga protester varje månad. 1989 var det dessa demonstrationer som var början till slutet för kommunistregimen. Då ropade talkörerna ”vi är folket”. Nu hörs samma rop igen.

Mot alla odds har demonstrationerna hållit på i stort sett utan avbrott varje måndag sedan slutet av 2014.

1 av 3 | Foto: LOTTE FERNVALL
Pegidaanhängare demonstrerar i Dresden.

När de ursprungligen drog i gång i Leipzig tidigt på hösten 1989 var det för att människor tröttnat på ofriheten. De ville kunna resa vart de ville. De ville kunna välja sina egna jobb och utbildningar. De ville ha en levnadsstandard i paritet med den som fanns i Västtyskland. De ville ha fria val.

Allt detta har de fått men en stor del av befolkningen är ändå missnöjd.

Lönerna är fortfarande lägre i öst trots att arbetsdagen är längre. Pensionerna är lägre.

Sättet som återföreningen gick till på har satt djupa, negativa spår. Det är många som håller med Gregor Gysi när han säger att det inte handlade om en återförening utan om en ”anschluss”, en annektering.

Köpte för en spottstyver

Västtyska företag köpte upp östtyska för en spottstyver. Allting från DDR ansågs pestsmittat och avskaffades. Även det som enligt många DDR-medborgares åsikter var bra.

Foto: TT
Östtysklands 40-årsjubileum i oktober 1989.

Ampelman var det enda som överlevde. Han är den glada gröna gubben som lyser från alla övergångsställen i landets östra delar. När han skulle bytas ut mot den västtyska mansfiguren i giv akt fick östtyskarna nog och gjorde uppror. Ampelmans bevarande blev deras enda seger.

Men den räckte inte för att sudda bort känslan av att vara andra klassens medborgare.

Missnöjet har extremistpartier som AfD och Die Linke kunnat utnyttja för att växa. Båda partierna är dubbelt så stora i öst som i väst.

Vänt kappan helt

Återstår att se om de nu nått sin fulla potential eller om det kommer att fortsätta öka.

Östtyskarna vill egentligen inte ha tillbaka muren men de är inte heller nöja med hur det blivit.

En känsla de delar med majoriteten av polacker, tjecker, ungrare och andra medborgare i forna Östeuropa som 1989 omfamnade den västerländska liberalismen med hull och hår men som sedan dess vänt kappan helt.

avWolfgang Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM

DDR

Tyskland

Pegida

Liberalism