Håll i hatten – det är bäddat för nya bråk

Löfvens regering har många inbyggda spänningar

Knappt var det klart att Sverige äntligen får en ny regering förrän nya problem tornar upp sig.

Det är bäddat för slitningar och bråk de närmaste åren. Mellan regeringspartierna, i Alliansen och med Vänsterpartiet.

Redan på måndag nästa vecka ska Stefan Löfven presentera regeringsförklaringen och sin nya ministerlista.

134 dagar efter valet får Sverige då äntligen en ny regering efter den mest segdragna regeringsbildningen i modern svensk historia. Att det dessutom är en av de långsammaste i Europa efter andra världskriget ger inga hedersomnämnanden. Tvärtom.

Men den riktiga lättnanden över att spektaklet äntligen är över vill inte infinna sig. Absolut inte innan Stefan Löfven äntligen valts till statsminister på fredag morgon. Den här hösten och vintern har vi fått lära oss den hårda vägen att inget är klart förrän allting är klart.

Men inte ens när denna sista formalitet är avklarad är det möjligt att se framtiden an med hopp och tillförsikt. Det är bäddat för slitningar och bråk under de närmaste åren på flera kanter.

Regeringen och stödpartierna. Den blivande regeringens koalitionspartier, S och MP, kommer att befinna sig i närmast permanenta förhandlingar med sina partners i Centern och Liberalerna.

Dessa kommer att handla om de två budgetar som regeringen lägger varje år, en treårsbudget på våren och en för nästkommande år på hösten. Bara det kan kan leda till rejäla skärmytslingar.

Men dessutom ska det 73-punktsprogram som partierna är överens om förverkligas. Det innebär en kraftig högersväng jämfört med tidigare och kan ställa till problem för framför allt Stefan Löfven. Socialdemokraternas vänsterfalang är, för att uttrycka sig milt, missnöjd.

  • – Att så totalt sälja ut det som är kärnan i vår rörelse, tryggheten för vanligt folk på arbetsmarknaden, är att gå inte bara ett steg för långt utan att också kliva snett, vricka foten och ramla ner i diket, skriver LO-förbundet Transports ordförande Tommy Wreeth i ett uttalande. Där hoppas han också att Vänsterpartiet ska se till att Socialdemokraterna häller sig i skinnet.

Den gamla striden mellan höger och vänster inom Socialdemokratin kan alltså blossa upp igen. Den första offentliga kraftmätningen mellan vänster och höger äger rum under S-kongressen i slutet av mars.

Men det är också här, i skärningspunkten mellan höger och vänster, som problemen mellan de nya samarbetspartierna kommer att uppstå. Man kan tänka sig att S vill tona ner högersvängen vilket i så fall kommer att leda till att tuppkammen reser sig på både Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L).

Kan slitningarna bli så allvarliga att de leder till nyval? Det kan inte uteslutas i det här läget.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Stefan Löfven har vid sidan av det skriftliga avtalet med koalitionssystern Miljöpartiet och sina budgetpartners Centern och Liberalerna också en överenskommelse med V-ledaren Jonas Sjöstedt.

Exakt vad den innehåller är hemligt men den fick Vänsterpartiet att svänga från att rösta nej till Löfven som statsminister till att släppa fram honom. Enligt Sjöstedt gäller inte den så kallade ˝förnedringsparagrafen” längre. Den finns i regeringsöverenskommelsen och konstaterar att V inte ska ha något inflytande.

Men eftersom överenskommelsen mellan Löfven och Sjöstedt är hemlig, och kanske enbart muntlig, så kommer den garanterat att ställa till problem. Löfven och Sjöstedt kan tolka den olika och Lööf och Björklund kan misstänka att de förts bakom ljuset. Det är kort sagt fullt av fallgropar.

Alliansen. Alliansen på nationell nivå är död, hävdar både Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD). Lööf och Björklund håller inte med, de anser att den är vilande.

Inte ens om deras förening finns eller är nerlagd är de borgerliga partierna alltså överens om.

Men oavsett det så kommer tonen mellan M och KD på ena sidan, och C och L på andra, vara fortsatt hård.

Busch Thor fortsätter hävda att Lööf och Björklund är grundlurade medan Kristersson tycker att hela regeringsbildningen är ”absurd”.

Har han glömt att den i hög grad beror på honom? Hade Moderaterna inte varit beredda att luta sig mot Sverigedemokraterna kanske senhöstens cirkus hade kunnat undvikas och Alliansen varit intakt.

Det är andra gången som Stefan Löfven bildar regering trots att det är borgerlig majoritet i kammaren. Förra gången gick det så där. Löfven tog inte hänsyn till att han hade en majoritet emot sig. Det ledde till hot om nyval, Decemberöverenskommelsen, att regera på basis av en Alliansbudget och rader av nederlag i riksdagen. En mycket besvärlig resa, kort sagt.

Men trots alla misslyckanden återkommer alltså Stefan Löfven som statsminister. Utländska bedömare tycker säkert att det är konstigt att exakt samma regering återkommer efter drygt fyra månaders kaos. Och under ledning av samma statsminister.

Men på en avgörande punkt är det skillnad. Nu har Löfven tagit i beaktande att det fortfarande är borgerlig majoritet i riksdagen. Hans nya samarbetspartners kommer från politikens högersida.

Det kan betyda att nästa regeringsresa blir lugnare än den förra. Det kan också S tidigare erfarenheter göra. De regerade med stöd av MP och V 1998 till och med 2006. Under den andra mandatperioden med hjälp av ett 122-punktsprogram som de tre partierna stod bakom jämfört med 73 i dag.

Räkna trots det med många uppslitande bråk de närmaste åren, det är bäddat för det. Håll i hatten.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM