ÅSIKT

Inte ens Monopol tror på kapitalismen längre

Millenials är trendiga på grund av att de måste

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Hasbro
”Monopoly for Millennialls” heter det nya Monopol-spelet där man tävlar om att bli den största influeraren.
LEDARE


”Glöm fastigheter – du har ändå inte råd med dem”. Så lyder undertiteln till den nya versionen av Monopol. Det man i stället samlar på i "Monopoly for milllennials" är erfarenheter, som att sova på kompisens soffa eller besöka en vegansk bistro. Du tjänar pengar på att upptäcka ett ställe före alla andra, och vinner med flest upplevelser – inte mest pengar.

Själv minns jag hur jag alltid blev bankrutt, medan min syster skrattade girigt samtidigt som hon köpte fastigheter och beskattade alla som hamnade på hennes mark.

Originalet var antikapitalistiskt

Spelet som går ut på att äga så mycket mark och fastigheter som möjligt, för att få motspelarna att till slut gå i konkurs, ses som höjden av kapitalism. Men i den nya versionen betyder ägande och fastigheter inte längre något. Det är ett Monopol för "Millennials".

Kan min generation vara den första på nästan hundra år som inte drivs av girighet?

Originalspelet utvecklades i början av 1900-talet av Elisabeth Magie under namnet "The Landlord’s Game". Idén var att visa barn hur privat ägande och hyror skapade monopol och utslagning, medan samarbete skapade välfärd för alla. Sedan köptes det upp av ett amerikanskt företag och antikapitalismen försvann. Det låter ironiskt. Men betyder nya Monopol, där man inte spelar om pengar, att min generation kan vara den första på nästan hundra år som inte drivs av girighet?

"Millennials", eller millenniegenerationen, syftar på de som är födda mellan 1980-talet och tidigt 2000-tal. Det är en attraktiv åldersgrupp som ofta är måltavla för marknadsföring. Konsulter och reklamare gör en förmögenhet på ”trendspaningar” om dem, kulturskribenter fyller spalter med att diskutera 90-talister och så fort en författare under 40 nämner dejtingappen Tinder i sin bok kallas det ”generationsroman”.

Inget annat val än att engagera oss

I förra veckans nummer av den liberala tidskriften The Economist varnar man för socialismens återkomst bland "millennials". Tidningen menar att stödet för socialism i USA och Europa är rekordhögt bland unga.

Trots alla trötta generaliseringar har vi så kallade ”millenials” inte så mycket mer gemensamt med varandra än andra generationer. Inte mer än att vi vuxit upp i en tid då ojämlikheten ökat så snabbt att ekonomer inte hinner mäta den. Och vi är plågsamt medvetna om att klimatförändringarna kommer slå extra hårt mot oss. Att engagera sig för jämlikhet och i miljön görs inte på grund av någon trendkänslighet, utan av en ganska deppig insikt – vi har inte något annat val.

Inte ens de marknadskänsliga utvecklarna för Monopol tror att kapitalismen funkar längre, så varför skulle vi göra det?


• Vill du ha Zina Al-Dewanys lördagskrönikor direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!

avZina Al-Dewany

ARTIKELN HANDLAR OM