Mejla

Kalle Sundin

Skatt på plastpåsar gör de rika glada

Sluta skryt om den gröna skatteväxlingen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Hasse Holmberg
Skatt på plastpåsar gör det dyrare att gå och handla mat.

Efter årsskiftet kommer vi börja betala en ny skatt när vi köper plastpåsar. Intäkterna som staten får in av detta kommer sedan användas till att sänka skatterna för dem som tjänar mest. Dina kostnader ökar med 3 kronor per plastpåse medan den som exempelvis tjänar 100 000 kronor i månaden får minst 30 000 kronor mer på kontot varje år. Det blir dyrare i matbutikerna, men desto mer muntert bland lyxvillorna i Danderyd.

Dålig fördelningspolitik

Detta görs tydligt i Januariavtalets femte punkt. Där står att värnskatten ska tas bort medan ”miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka”. Vilka miljöavgifter och skatteförändringar som formellt kommer att kopplas samman under mandatperioden återstår att se. Men den avsedda effekten i skrivningen är tydlig: höjda miljöskatter blir till skattesänkarutrymme i statskassan. Det kallas grön skatteväxling och är något som regeringen och samarbetspartierna skryter om. Men i själva verket är det inte mycket mer än dålig fördelningspolitik som pyntats i gröna färger.
Under mandatperioden kommer skatterna för varor, transportsätt och verksamheter som är dåliga för klimatet att öka med 15 miljarder. Det rimliga vore att använda de intäkterna till gröna reformer som gör det möjligt för fler att ställa om, till exempel utbyggd och billigare kollektivtrafik, tätare tågavgångar på pendlarsträckor, kapacitetsökningar i elnäten, eller fler klimatsmarta bostäder. Men nix, istället blir det sänkta skatter och lägre arbetsgivaravgifter.

Klimatrörelse för medelklass

Den här sortens liberala klimatpolitik kommer inte att fungera. Den lägger ansvaret för omställningen på individer som förväntas göra miljövänligare livsstilsval, men möter inte upp med reformer som faktiskt gör det möjligt. Klimatrörelsen blir då enbart för medelklassen i storstäderna. De som inte har råd att köpa elbil eller handla ekologiskt hamnar utanför. Samma sak gäller de som bor i delar av landet där kollektivtrafik inte är realistiska alternativ.
Dessutom finns det en paradox inbyggd i sättet den gröna skatteväxlingen fungerar. Om resultatet skulle bli bättre än förväntat – det vill säga om folk nu slutar konsumera plastpåsar och annat som avgiftsbeläggs – så försvinner statens intäkter. Kvar blir då bara ofinansierade skattesänkningar som troligen kommer att belasta en redan hårt ansatt välfärd istället.

Statliga investeringar krävs

Självklart har alla ett ansvar för att minska sin fossila konsumtion och miljöpåverkan – men var och en kan inte själv finansiera framtidens hållbara samhällsstruktur. För det krävs stora statliga investeringar. Det borde vara samhällets rikaste som bidrar mest till gröna reformer som snabbar upp Sveriges omställning. Nu får vi istället en politik där vanligt folk betalar miljöavgifter som hamnar i höginkomsttagarnas plånböcker. Det håller inte. Vägen till ett fossilfritt välfärdsland går inte via stora skattesänkningar.

avKalle Sundin

ARTIKELN HANDLAR OM