De nya terrorlagarna är en urvattnad kompromiss

KOLUMNISTER

De nya och urvattnade terrorlagar som regeringen presenterade i går möttes av barmhärtig tystnad.

Den kontroversiella frågan om att ändra grundlagen i bekämpningen av mördarsekten IS är skjuten på framtiden.

Foto: TT NYHETSBYRÅN
Justitieminister Morgan Johansson (S).

Justitieminister Morgan Johansson tillkännagav i går att terrorism för femtioelfte gången de senaste åren ska kriminaliseras.

Denna gång handlar det bland annat om resor utomlands och finansiering. Gärningar som redan är straffbelagda, men här och där i den snåriga terrorismlagstiftningen finns luckor som anses behöva täppas till.

Remissinstanserna har inte gnällt särskilt mycket på förslagen, även om det ställts berättigade frågor om promemorians fixering vid islamistisk extremism. Grupperingar längst ur på vänster- och högerflanken kan ju också tänkas begå terrordåd.

Propositionen är för lam för att leda till större rubriker. Annat var det för ett par månader sedan. Regeringen tvingades då under buller och bång att dra tillbaka sitt förslag att kriminalisera medlemskap i terrorgrupper.

Detta sedan Lagrådet, den myndighet som ska granska nya paragrafer innan de träder i kraft, strimlade det.

Nu brukar regeringen inte bry sig det minsta om den instansens åsikter, men det gick inte att bortse från påpekandet att förslaget stred mot grundlagens bestämmelser om föreningsfrihet.

Att stifta en lag som domstolar sannolikt skulle vägra att använda är ett fiasko och en politisk pinsamhet som regeringen klarar sig bra utan.

Men justitieminister Johansson har inte gett upp. I en intervju i lunchekot i går flaggade han för en utredning som ska se över grundlagen. Föreningsfriheten ska eventuellt inskränkas.

Behövs det? En del debattörer, däribland statsvetarprofessor Olof Pettersson, har svarat nej. De anser att det går att utnyttja en ventil som redan finns i grundlagen.

Ett undantag från föreningsfriheten för "sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur".

Tanken är att terrororganisationer skulle falla in under beskrivningen. Det låter vid en första anblick rimligt. Exempelvis IS är ju en organisation som kan anses vara "av militär eller liknande natur".

Men det som i förstone kan te sig som en bra idé visar sig i juridikens värld inte sällan vara värdelös vid en närmare betraktelse.

Undantaget kom till efter erfarenheter från Europa under 1930- och 1940-talen och riktades mot "olovlig kårverksamhet" och politiska uniformer. Det vill säga helt andra saker än islamistisk terrorism.

Att försöka göra undantag från en grundlagsskyddad rättighet för en företeelse som grundlagsfäderna alls inte tänkte på är att be om problem. Varken Lagrådet eller domstolar kommer att bli förtjusta i den sortens trixande.

Mindre dåligt är i så fall att peta i föreningsfriheten. Det kommer att ta sin tid. Förändringar i grundlagen måste klubbas av riksdagen två gånger med mellanliggande val.

En tröghet som kan te sig frustrerande i detta sammanhang, men den som tänker efter en smula inser att det är bra att det tar tid att skriva om lagar som rör grundläggande värden.

En ändring av grundlagen kommer dock att stöta på andra problem.

Det kan exempelvis bli en otacksam pedagogisk uppgift att försöka förklara varför det ska vara olagligt att tillhöra en extrem islamistisk grupp och tillåtet att gå med i en nazistorganisation.

Ännu värre kan det bli om den nya lagen är tänkt att omfatta alla slags kriminella organisationer.
Det var med hjälp av en sådan gummiparagraf som en konstgrupp nyligen ställdes inför rätta i Tyskland.

Så stor är risken att dö i ett terrordåd 00:35

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM

Terrorism

Juridik

Lagrådet

Brott