När gymnasieskolan ska börja ta emot elever igen måste mycket vägas in, som risken för trängsel i kollektivtrafiken. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
När gymnasieskolan ska börja ta emot elever igen måste mycket vägas in, som risken för trängsel i kollektivtrafiken. Arkivbild.

Många, men inte alla elever får återse skolan

Av: 

TT

Publicerad:
Uppdaterad:
När gymnasieskolan ska börja ta emot elever igen måste mycket vägas in, som risken för trängsel i kollektivtrafiken. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
När gymnasieskolan ska börja ta emot elever igen måste mycket vägas in, som risken för trängsel i kollektivtrafiken. Arkivbild.

NYHETER

Gymnasieskolan har fått möjlighet att till viss del ta emot eleverna i klassrummen igen. Men det kommer att ske på olika sätt.

I Umeå kan eleverna komma till skolan två veckor av tre. I Göteborg gäller distansundervisning fullt ut en månad till för de flesta elever.

Torsdagens besked om en försiktig öppning av gymnasieskolan gavs med kort varsel. Redan från och med måndag gäller den nya rekommendationen om delvis distansundervisning. Folkhälsomyndighetens uppmaning är att varje elev ska få minst 20 procent av undervisningen i skolan, och högst 80 procent. Kommunernas och friskoleägarnas beslut ska alltid baseras på smittspridningsläget lokalt eller regionalt.

Det har med andra ord fattats väldigt många olika beslut under väldigt kort tid. Men läget verkar vara under kontroll, säger Maria Caryll, sektionschef vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), efter att ha stämt av med en handfull kommuner.

– De tycker att det är ett bra beslut, även om det krävs lite mer i planeringen när man har specifika siffror att förhålla sig till, säger hon och syftar på spannet 20–80 procent.

Klart för upptrappning

Maria Caryll konstaterar att förutsättningarna varierar stort över landet och från skola till skola. Utöver smittspridningsläget handlar det om att ta hänsyn till exempelvis trycket på kollektivtrafiken och hur luftiga – eller trånga – skollokalerna är. Frågan är vilka elevgrupper som kan få lite mer av närundervisningen.

– Jag kan tänka mig att många prioriterar eleverna i årskurs 3, som snart ska få slutbetyg, säger Maria Caryll.

Stockholms stad, som ansvarar för mer än 18 000 elever i de 28 kommunala gymnasieskolorna, fick på fredagseftermiddagen klartecken av Smittskydd Stockholm att följa den nya rekommendationen.

– Skolorna har ju inte varit helt stängda, men det blir nu en successiv upptrappning från måndag och det kommer att se lite olika ut från skola till skola. Har man exempelvis yrkesprogram med många praktiska moment blir det kanske mer närundervisning, säger gymnasiedirektör Joachim Håkansson.

Ingen förändring

I Västra Götaland är smittspridningen fortsatt hög och Smittskydd Västra Götaland har manat till stor försiktighet eftersom antalet fall i gruppen gymnasieelever ökat de senaste veckorna. Mot den bakgrunden togs beslutet i Göteborgs stad att hålla fast vid distansundervisning som tidigare fram till sportlovet.

Pär Gustafsson (L), ordförande i utbildningsnämnden, säger att han inte mötts av protester:

– Det är klart att väldigt många elever vill tillbaka till skolan. Men hittills har jag bara mötts av positiva reaktioner. Det finns ju, som i övriga samhället, en stor oro kring pandemin hos elever och föräldrar.

Han påpekar också att omkring 30 procent av stadens elever får undervisning i skollokalerna. Hos alla skolhuvudmän gäller nämligen att elever som av olika anledningar behöver stöd ska undantas från distansundervisning.

Skola-skola-hemma

I Umeå kommer de kommunala gymnasieskolorna, med 3 800 elever, att låta årskurserna rotera veckovis, med två årskurser i skolan och en årskurs på distans. Varje elev kan alltså vara i skolan två veckor av tre, efter ett beslut som tagits i samråd med Region Västerbottens smittskyddsläkare.

– Vi körde så ganska mycket under hösten. Sedan är det upp till rektor att besluta. Det kan finnas elevgrupper som har större behov av att vara på plats och de som har mindre behov, säger biträdande utbildningsdirektör Nicklas Wallmark.

För att förhindra trängsel har lokalerna anpassats, med bland annat fler matsalar, och lokaltrafiken har satt in extrabussar.

– Alla jobbar stenhårt med att få allt att fungera. För klarar inte gymnasieeleverna sina studier innebär det också stora hälsorisker, säger Nicklas Wallmark.

Publicerad: