Expert: Guaidóstöd kan vara folkrättsvidrigt

avTT

Foto: Fernando Llano/AP/TT
Oppositionsledaren och talmannen Juan Guaidó som utropat sig till interimspresident i Venezuela.
Foto: Rodrigo Abd/AP/TT
Protester mot Nicolás Maduros regim i Venezuelas huvudstad Caracas i helgen.

USA och Kanada har gjort det, och nu en rad EU-länder – gett öppet stöd till Venezuelas oppositionsledare Juan Guaidó som utropat sig till interimspresident. Men agerandet går emot folkrätten, anser en expert.

De senaste veckornas dramatiska utveckling i Venezuela har lett till att ledare i huvudstäder världen över har valt sida. Några länder, bland dem Ryssland och Turkiet, stödjer den all mer auktoritäre Nicolás Maduro som utmanats om makten av nationalförsamlingens talman Guaidó.

Andra, som USA och Kanada, har varit snabba med att erkänna talmannen Guaidó. Och nu har även flera EU-länder följt efter.

Folkrättsligt tveksamt

Men Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, säger att stödet till Guaidó är att betrakta som erkännandet av en ny regering och att det är bekymmersamt folkrättsligt eftersom man då lägger sig i Venezuelas inre angelägenheter:

– Det är en olycklig utveckling, främst för att man inte kan göra sådana här politiska bedömningar i alla liknande situationer. När det gäller Venezuela passar det bra eftersom världen har en svart bild av Maduro. Men tänk om vi stod inför ett liknande läge i exempelvis Saudiarabien: skulle (USA:s president) Donald Trump då stå på demokratins sida och erkänna den oppositionella ledarens krav på att få styra landet?

Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, säger att resonemanget står för en traditionell syn på folkrätten, enligt vilket omvärlden inte har något att göra med förhållandena inne i ett land. Själv står hon för en annan syn, där landets anslutning till olika människorättskonventioner ger omvärlden rätt att reagera.

– Stödet för Guaidó, åtminstone på ytan, baserar sig på att det inte finns stöd för presidenten (Maduro) och att det senaste valet var rättsvidrigt. Men det här ligger i gränslandet mellan juridik och politik och det finns olika uppfattningar, säger hon.

"Impopulär, diktatorisk"

Enligt Mahmoudi är det inte ovanligt att en ny regering i ett land erkänns av andra stater, men det sker ofta efter att det pågått en väpnad konflikt – möjligen efter att en regering har störtats. Men så är inte situationen i Venezuela. Guaidó, som är talman i parlamentet, åberopade grundlagsstöd när han ackompanjerad av folkliga protester utropade sig till interimspresident.

– I Venezuela finns en stark politisk opposition som hävdar att den inte accepterar den sittande presidenten och som åberopar konstitutionen för att kunna hävda en egen president. Och nu har andra länder börjat acceptera honom. Enligt min bedömning är det inblandning i ett lands inre angelägenheter vilket strider mot folkrätten.

Mahmoudi säger dock att han har viss förståelse för EU-ländernas ställningstaganden, i synnerhet i ljuset av rapporter om det svåra ekonomiska läget och Venezuelas nödlidande befolkning.

– Valet står mellan en impopulär, diktatorisk, inkompetent ledare och en person som demokratiskt valts till ledare för nationalförsamlingen, noterar han men lägger till att Guaidó enligt grundlagen enbart har rätt att styra landet i 30 dagar, tills en ny president har valts.

Vem är president?

Österdahl understryker att omvärldens stöd för Guaidó – som uppges ha utsett egna ministrar som diplomater – sätter en väldig press på Maduro att avsäga sig makten eller utlysa nyval. Men mycket handlar om vem som har militären på sin sida.

– Det står och väger i landet. Omvärlden kan ju bara markera vem de tycker är den legitima makthavaren, allt bygger på vad som händer i nästa steg i Venezuela, säger hon.

Och vem som egentligen är president just nu är inte helt klart. Said Mahmoudi anser att den frågan egentligen borde avgöras av landets högsta domstol, genom en tolkning av grundlagen i ljuset av anklagelserna om att det förra presidentvalet var riggat. Men det är väl känt att domstolens oberoende under Maduros regering är kraftigt ifrågasatt.