ÅSIKT

Nyfattigdomen är inte vägen framåt

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den tyska modellen hör inte hemma i Sverige

Foto: ROBERT NYBERG
Vissa vill helt enkelt ha ett samhälle där klyftorna mellan den som tjänar mest och den som tjänar minst vidgas.

Det kan kännas länge sedan, men vid 2000-talets början var Tyskland allmänt kallad "Europas sjuke man". Arbetslösheten var skyhög, ekonomin hade stagnerat och skulderna var enorma.

I dag är bilden annorlunda. Tyskland är i dag den fjärde största ekonomin i världen. Landet står för knappt 10 procent av världens totala export av varor. Arbetslösheten ligger, enligt EU:s statistikbyrå, på sin lägsta nivå sedan landets återförenades.

Infört minijobb

Hur gjorde tyskarna? Arbetsmarknadsekonomiska rådet - en förment oberoende expertgrupp som Svenskt Näringsliv instiftat och nationalekonomen Lars Calmfors frontar - har ett svar: Hartzkonceptet.

Hartzkonceptet infördes av den förra tyska regeringen och innebär att personer som varit arbetslösa i ett år förlorar sin a-kassa och i stället erbjuds ett sorts försämrat socialbidrag mot stenhårda villkor.

Man har skapat nya låglönejobb - i dag har 7,8 miljoner tyskar ett sådant "minijobb" - där man kan tjäna så lite som mot­svarande nio kronor i timmen och arbetslösa kan inte tacka nej till sådana jobb.

Det har fått effekt.  Många heltidsjobb – som ger en rätt till socialförsäkringar – har försvunnit och ersatts av otrygga låglönejobb. Reallönerna har sjunkit för tyska arbetare.

Inte minskat arbetslösheten

Den tyska staten betalar årligen ut bidrag till sex miljoner tyskar och var femte tysk har i dag ett arbete där de tjänar mindre än 90 kronor i timmen.

Det där kan en högerekonom leva med, men den tyska modellen har inte spelat någon stor roll för att tysk arbetslöshet faktiskt sjunkit.

EU:s ekonomiska uppgång vid 00-talets mitt och den tyska övergången till euro som valuta var bra för exportindustrin sägs av vissa forskare i stället vara orsaken. Andra pekar på att tyskarna numera delar på de jobb som finns, i och med att antal arbetade timmar per sysselsatt sjunkit.

2016 har tyskarna lagt ned de fortsatta låglöneexperimenten eftersom alla partier insåg att de inte gav nya jobb men ny fattigdom.

Drabbar alla

Den politiskt motiverade löne- och villkorspressen har drabbat alla, och för bara något år sedan var man tvungen att införa en lagstadgad minimilön för att folk ska kunna leva på sina inkomster.

Att arbetsgivarfinansierade svenska ekonomer nu vill tala om den tyska modellen som en framgångssaga är förstås kuriöst.

Förklaringen är nog enkel. De vill, mer än något annat, ha ett land där klyftorna vidgas mellan den som tjänar minst och den som tjänar mest.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

avDaniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM