Löfven får Merkel-stöd inför hård budgetstrid

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
På torsdag ska EU:s stats- och regeringschefer försöka enas om unionens framtida budget. Frågan är om det lyckas. Arkivbild.
Foto: Andreas H. Nilsson / SvD/TT
På torsdag ska EU:s stats- och regeringschefer försöka enas om unionens framtida budget. Frågan är om det lyckas. Arkivbild.

Statsminister Stefan Löfven (S) åker till Bryssel för att stoppa en kraftig höjning av EU-avgiften.

Hans krav på att behålla Sveriges avgiftsrabatt stöds av Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

En hård strid om EU:s långtidsbudget för 2021-2027 väntar när EU:s 27 ledare samlas i Bryssel på torsdag.

– Det kommer att bli oerhört tufft, vi står långt ifrån varandra, sade Löfven om vad som väntar i Bryssel.

Han tvivlar på att EU-ledarna kan bli överens redan vid detta toppmöte.

Medan främst Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike slåss för att slimma budgeten och därmed hålla nere sina EU-avgifter, slåss andra länder för att behålla generösa regional- och jordbruksstöd.

Löfven gör ingen hemlighet av att hans grupp med fyra länder har en stor majoritet emot sig.

På förhandlingsbordet ligger ett budgetförslag från EU:s ordförande Charles Michel.

– Det här förslaget är oacceptabelt för Sverige, säger Löfven.

Inget hot om veto

Han har redan förklarat för övriga EU-länder att han har hela riksdagen med sig i detta – och han kommer att säga det igen på toppmötet.

– Jag har väldigt starkt stöd i EU-nämnden, det är en stor fördel för mig i förhandlingarna, säger Löfven.

Men han vill inte säga om ett svenskt veto skulle vara möjligt. Strävan är att nå enighet.

– Alla har möjlighet att lägga veto. Men jag tycker inte att man ska prata om det i början av en förhandling, då har man ställt sig offside, säger Löfven.

TT: Finns det prutmån?

– En förhandling är en förhandling. Men det vi säger är att budgeten ska hållas nere och rabatten ska få en bra lösning.

Hur mycket det liggande förslaget skulle inverka på Sveriges EU-avgift är i dag oklart.

Rabatten viktig

De senaste åren har den svenska avgiften i snitt årligen legat på cirka 35 miljarder kronor, enligt EU-kommissionens siffror, och runt 39 miljarder, enligt regeringen.

Sverige skulle ha betalat ännu mer om det inte funnits en rabatt på den svenska avgiften. Den rabatten är enligt regeringen värd cirka fem miljarder kronor per år.

I Michels budgetförslag står att en rabatt ska finnas, men successivt bantas från 2021. Några belopp nämns inte.

– Oklarheten kring rabatterna riskerar att leda till en orimlig ökning av den svenska avgiften, säger Löfven.

Rabattens storlek blir något av det viktigaste för honom att slåss för.

– Det finns en mycket stor grupp länder som helt vill ta bort rabatterna, säger statsministern.

Tyskt stöd

Men Sverige har stöd av Tyskland i den striden. På onsdagen uppgav förbundskansler Angela Merkel, enligt Reuters, att hon säger nej till att minska rabatterna, som även finns på den tyska avgiften.

Viktigt är också var taket för EU:s totala utgifter under åren 2021-2027 hamnar.

Michels förslag innebär att utgiftstaket läggs på 1,07 procent av EU:s bruttonationalinkomst, BNI. Det bedöms motsvara 1 095 miljarder euro i sammanlagda utgifter för EU 2021-2027.

Regeringen vill ha taket på 1,0 procent av EU:s BNI. Enligt beräkningar från EU-kommissionen så har dock inte utgiftstaket lika stor betydelse för den svenska EU-avgiften som storleken på rabatten.

Att Sverige och flera andra rika EU-länder får rabatt i dag beror på att de inte får lika mycket i jordbruks- och regionalstöd som många andra EU-länder.

Är nettobetalare

Sverige tillhör EU:s nettobetalare, det vill säga länder som betalar mer till EU:s budget än vad de får tillbaka i form av stöd och bidrag. Enligt kommissionen betalade Sverige i snitt 1,7 miljarder euro netto årligen till EU-budgeten 2014-18, omkring 17 miljarder kronor.

Det är svårt att slå fast var gränsen mellan fiasko och framgång går för Löfven när förhandlingarna är klara. Att Sveriges EU-avgift kommer att öka de kommande åren räknar de flesta med, frågan är med hur många miljarder kronor.

Löfvens förhandlingsmandat från riksdagens finansutskott lyder:

"Regeringen ska söka säkerställa att Sveriges totala avgift, räknat som andel av BNI, motsvarar dagens."

Svår att räkna på

Att räkna ut den andelen är komplicerat. Den styrs av BNI-utvecklingen, hur stora intäkter EU får i form av moms- och tullintäkter och av hur stora EU:s utgifter blir ett visst år.

Även EU-kommissionen har lagt fram ett budgetförslag. I det är EU:s utgiftstak högre än i Michels förslag, 1,11 procent av BNI och Sveriges rabatt fasas ut helt de kommande åren. Enligt regeringens beräkningar skulle det förslaget innebära att EU-avgiften ökar med nästan 16 miljarder kronor till 2027. Det är dock få som tror att EU-ledarna kan enas om kommissionens förslag.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN