ÅSIKT

Ett inställt tal är också ett tal

Åsa Linderborg om en akademi i kunglig regi

avÅsa Linderborg

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT
Horace Engdahl får inte tala när Svenska Akademien håller högtidssammankomst 18 december

Vem bestämmer över Svenska Akademien?

Frågan har varit akut det senaste året, men nu vet vi i alla fall en sak: Carl XVI Gustaf lägger sig i allt mer och Akademien lyssnar tjänstvilligt.
Först kom beskedet att Carl Philip och Madeleine inte ska närvara vid Svenska Akademiens högtidssammankomst. Ingen förklaring varför, men enligt hovet är det fritt fram att tolka det som en protest mot någonting. Därefter kom beskedet att Horace Engdahls planerade tal ställs in. Enligt uppgifter till Dagens Nyheter, har Svenska Akademien efter en dialog med hovet strukit honom ur programmet.


För ett år sedan satt jag snett framför mor och dotter Bernadotte när Södra teatern manifesterade #tystnadtagning. De satt inte i den kungliga logen, utan bland oss andra, båda klädda i vitt. Jag sneglade över axeln och såg en hustru vars man frotterat sig med "kaffeflickor" till avecen. I den stunden kunde mitt republikanska hjärta inte göra annat än klappa varmt både för Silvia och Victoria.

Det är åtta år sedan Tomas Sjöberg, Deanne Rauscher och Tove Meyer kom ut med boken Carl XVI Gustaf – Den motvillige monarken (Lind & Co). Där avslöjades den svenska överklassdekadensen i dess sjaskigaste form. Jag vet inte om "kaffeflickorna" någonsin kände sig utnyttjade, men kungen hade hur som helst anledning att uppmana medierna att "vända blad". Det är också lätt att förstå om de kvinnliga medlemmarna i kungahuset har ett ärligt engagemang i Metoo.

Metoo, som med arkeologisk envishet gräver i gamla försyndelser, har gjort halt vid kungahuset. Mer revolutionär än så är den inte. Det är därför hovet nu med oanfrätt uppsyn kan lägga sig i Svenska Akademiens göranden och låtanden. Och rent stadgemässigt har nog kungen rätt mycket att säga till om, men knappast traditionsenligt.


Man skulle vilja veta vad som har hänt och höra hovets argument i samtalet med Anders Olsson. Ställde den ständige sekreteraren frågan om det är något mer kungen vill ändra på eller ha inflytande över? Vad anser majestätet, ska Horace Engdahl få sitta kvar? Kristina Lugn? Har majestätet några idéer om framtida Nobelpristagare?

En sak dröjer sig kvar i minnet från SVT-dokumentären Det slutna sällskapet; filmsnutten från högtidssammankomsten, när de aderton i frack och långklänning andaktsfulla över sin egen utvaldhet går fram och bugar inför en djupt uttråkad Chris O'Neill. Elitismen har aldrig tett sig så skrattretande löjlig som då.


Vad Horace Engdahl skulle sagt i sitt tal får vi väl aldrig veta, men ett inställt tal är också ett tal.