Likvärdig skola – eller ska ideologin få styra?

Rektor: Sänk ersättningen till friskolorna

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Systemet går i dag ut på att dränera den kommunala skolan på resursstarka elever för att kunna göra de vinster som bolagsformen kräver. Vinster som i stället skulle kunna användas till en totalt sett bättre skola för alla Sveriges elever, skriver debattören.
Foto: TT
Systemet går i dag ut på att dränera den kommunala skolan på resursstarka elever för att kunna göra de vinster som bolagsformen kräver. Vinster som i stället skulle kunna användas till en totalt sett bättre skola för alla Sveriges elever, skriver debattören.

DEBATT. En likvärdig (jämlik) skola är något som de flesta politiker pratar om. Jag önskar att politikerna på riksnivå verkligen agerar i denna fråga och tar beslut som innebär att de ekonomiska resurserna fördelas utifrån de behov barn och elever har på förskolor och skolor avseende såväl kommunala som fristående skolor.

I propositionen för friskolereformen från 1991 skrev Beatrice Ask (M) att kommunen har ett mycket större ansvar än fristående. Ask föreslog att fristående skolor skulle ersättas med 85 procent av kommunens genomsnittskostnad. Så beslutade också Bildt-regeringen. Visionen då var valfrihet och mångfald genom föräldrakooperativ, glesbygdsskolor och alternativ pedagogik.

Efter valet 1994 beslutades att utöka anslagen till friskolorna från 85 procent till 100 procent. Vem kunde ana att detta skulle leda till en utveckling där marknadskrafterna såg stora möjligheter att tjäna pengar inom välfärden.

Systemet går i dag ut på att dränera den kommunala skolan på resursstarka elever för att kunna göra de vinster som bolagsformen kräver. Vinster som i stället skulle kunna användas till en totalt sett bättre skola för alla Sveriges elever.

Skolverket utgår ifrån tre variabler för att avgöra hur resurskrävande elevunderlag en skola har. Föräldrars utbildningsnivå, andel nyanlända elever och andel pojkar. Hög utbildningsnivå, få nyanlända elever och låg andel pojkar indikerar att en skola har färre resurskrävande elever.

Fristående skolor har generellt en klart lägre andel elever som är resurskrävande jämfört med kommunala skolor. Urvalet av elever gör att friskolor håller en lägre lärartäthet, den främsta anledningen till vinsten.

Enligt Skollagen ska skolan vara kompensatorisk och ekonomiska resurser ska styras till de skolor som har högre andel resurskrävande elever, men detta görs inte. Sverige är det enda land i världen som tillåter ett sådant system. I exempelvis Danmark, Norge och England är vinster förbjudna eller hårt reglerade för fristående skolor.

Förstår ledande politiker på riksnivå hur verkligheten är? Vill och vågar de agera i frågan? Eller går ideologi före en likvärdig skola?

Mitt förslag till politiker på riksnivå är därför att förändra ersättningen så att den ger fristående skolor 85 procent av kommunernas genomsnittskostnad. Hoppas på politiker som kan, vill och vågar driva frågan.

Avslutningsvis - ett effektivt användande av våra gemensamma skattemedel med en tydlig satsning på barn och ungdomar ger förutsättningar för ett framtida samhälle med hög välfärd.

Det är endast med en likvärdig (jämlik) skola som vi faktiskt visar att vi satsar på alla barn och ungdomar som är vår gemensamma framtid.

Per Frost, rektor Sundsvalls kommun


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Publicerad: