Saab pressade regeringen att behålla Jas i Libyen

avEric Tagesson, Lisa Röstlund

1 av 3 | Foto: BJÖRN LINDAHL
Försvarsutskottets dåvarande ordförande Peter Hultqvist (S). I dag försvarsminister Löfvens regering.

Håkan Juholt ville dra tillbaka svenska Jasplan från Libyen.

Men Saab och Wallenberg lobbade hårt för att låta stridsflygplanet visas upp i insatser med Nato – vilket ledde till en förlängning av insatsen, skriver Daniel Suhonen i sin nya bok.

– De sa att det handlar om tusentals jobb, säger Juholt i boken.

Under inbördeskriget i Libyen 2011 bombade diktatorn Muammar Gaddafi sin egen civilbefolkning.

I mars samma år antog FN:s säkerhetsråd en resolution om eldupphör mot civila och en flygförbudszon över landet. Sverige bidrog med åtta Jas Gripen-plan.

Den 28 mars, tre dagar efter att Håkan Juholt valts till ny partiledare, kallades han till samtal med statsminister Fredrik Reinfeldt (M). Orsaken var att ett svenskt deltagande i Libyen inte bara var politik utan även rörde stora företagsintressen, skriver Daniel Suhonen i sin nya bok "Partiledaren som klev in i kylan".

Wallenberg lobbade enligt Suhonen stenhårt mot regeringen för att få skicka plan och vapenteknologi till Libyen.

Ville inte attackera mål på marken

Juholt framhöll under samtalet att han var emot att svenska plan skulle attackera mål på marken, något som Reinfeldt förespråkade och uppgav att han varit överens med Mona Sahlin om, skriver Suhonen.

Den 1 april beslutades att svenska plan skulle skickas till Libyen, men bara som spaningsflyg.

Juholt fick information om att Försvarsmakten planerade en förlängning av den tre månader långa insatsen och att Saab propagerade för samma sak, skriver Suhonen.

Nuvarande försvarsministern Peter Hultqvist, då ordförande i försvarsutskottet, höll med Juholt och skrev den 30 april en debattartikel om att S säger nej till en förlängning av den svenska Libyeninsatsen.

Fick honom att må ”fysiskt illa”

Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin ville däremot förlänga insatsen och behålla linjen som redan var uppgjord med Alliansen, enligt Suhonen.

Under sitt första maj-tal i Falun sa Juholt:

– Vi har sagt ja till att medverka till att skydda flygförbudszonen i Libyen. Men jag var väldigt angelägen om att vi inte skulle öppna för markmålsbekämpning från våra Gripenplan, av den enkla anledningen att det i krig kan gå fel.

Den 13 maj hade Socialdemokraterna ett möte i sitt verkställande utskott, VU, där Juholt enligt Suhonen tog upp att flygvapnet drivit på för att få göra en internationell insats och därmed få utökad budget. Juholt sa att det fanns stora intressen i att marknadsföra Jas Gripen i en Natoinsats med andra länder, att Försvarsmakten planerade för förlängning och att ”en handfull militärer styr profilen på vår utrikes- och säkerhetspolitik”. Något som enligt Juholt ska ha fått honom att må ”fysiskt illa”.

Försökta avsluta Jasinsatsen

VU kom fram till att målet var att ta hem Jasplanen från Libyen men samtidigt skaffa sig bättre förhandlingsläge med regeringen och därmed förhandla om förlängning ”med förnuft”.

Att S svängde för andra gången slogs upp stort medialt.

Juholt ångrade ”kovändningen” som han övertalats till och försökte få en bred uppgörelse för att avsluta Jasinsatsen, men misslyckades.

Utrikesminister Carl Bildt (M), Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin presenterade den 8 juni en överenskommelse om en förlängd svensk insats med fem Jas Gripen.

– Det är solklart att enda skälet till att man skickade just Gripenplan var säljargumentet, kommenterar tidigare biståndsministern och FN-ambassadören Pierre Schori (S), i boken.

”Lobbyisterna ville påverka”

I augusti och september 2011 träffade Juholt några av Sveriges ledande vapenlobbyister, bland andra Jonas Hjelm som varit tidigare S-försvarsministern Leni Björklunds närmaste man och senare fick ett toppjobb på Saab.

Juholt bekräftar i boken att lobbyisterna försökte påverka honom om Libyen:

– De sa att det handlar om tusentals jobb, att allt hängde på att Gripen fick åka ner och prövas i skarpt läge.

Enligt Juholt lyckades de inte förändra hans syn på saken:

– Jag sa bara att de fick prata av sig och att jag inte skulle lyssna.

I boken säger Juholt att han ångrar vändningen i Libyenfrågan, som blev ett första led i vägen mot hans fall.

När Aftonbladet söker Fredrik Reinfeldt, Carl Bildt och dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors för en kommentar får vi följande svar av Moderaternas pressekreterare Henrik Sjöström:

– Till en början var det ett kortvarigt mandat som gavs för insatsen i Libyen. Man ansåg att mandatet behövde förlängas och det fanns en bred överenskommelse i riksdagen om detta.

Saabs presschef Sebastian Carlsson vill inte kommentera boken.