ÅSIKT

Svenska medier måste hålla rent framför egen dörr

Åsa Linderborg: Det är inte bara i Ryssland det skapas falska nyheter

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Elvira Pihl
Åsa Linderborg, kulturchef Aftonbladet.
KULTUR

I november förra året avslöjade Dagens Nyheter att det svenska medieinstitutet Fojo i Kalmar under sju dagar hyst en agent från den ryska säkerhetstjänsten. Artikeln byggde på hemliga uppgifter som reportern Mattias Carlsson erhållit från ”en nordeuropeisk säkerhetstjänst”.

I dag publicerar Aftonbladet Kultur en granskning av detta avslöjande, av journalisterna Mattias Göransson och Johannes Wahlström.

Den ”ryska agenten” heter Aleksej Vladimirov och har aldrig dolt sitt förflutna inom militären. Det är offentliga uppgifter och av sina kurskamrater på Fojo kallades han till och med för ”kamrat major”. Fotot på Vladimirov i uniform, som DN använder som bevismaterial, har de tagit från hans facebooksida.

Sedan tio år tillbaka är Vladimirov verksam som journalist, med tunga avslöjanden om Rysslands regim och näringsliv. DN lutar sig mot en enda hemlig källa.

Som Göransson och Wahlström påpekar, kan de inte veta om källan har helt fel, men allt talar för det. DN har vid flera tillfällen publicerat uppgifter om det ryska hotet – ubåtar och flygplan – som motbevisats, utan att de tvingats formulera en konkret rättelse eller ursäkt.

Jag skriver detta i samma stund som Stockholms tingsrätt inleder sin förhandling i ett förtalsmål mellan Dagens Nyheter och affärsmannen Johan Lundberg, som även han pekats ut som ett säkerhetshot i Putins hägn.

I boken ”Björnen kommer” ringar Mattias Göransson in det grupptänkande som genererar den här typen av journalistik. Även de smartaste kan bli som förtrollade när de skriver om säkerhetspolis och spioneri. Informationen är notoriskt opålitlig och dess värde svårbedömt, men man litar ändå blint på sina källor.

Men det handlar också om att svenska medier har förutfattade meningar om allt som rör Ryssland. Ett exempel är ”MP-tjänstemannen” som av en partikamrat utmålades som rysk spion, en uppgift som Aftonbladet spred först. Allt visade sig vara ett falsarium, men det hindrade ändå inte Henrik Sundbom i den famösa Atlantic Council-rapporten, att sprida påståendet internationellt.

I andra länder pågår en debatt om hur politiska fiender springer utländska staters ärenden. Ett exempel med bäring på just Martin Kragh är Sunday Mails avslöjande att en hemlig, statlig säkerhetsorganisation i Storbritannien, ”Institute for Statecraft”, har smutskastat Jeremy Corbyn. Institutet är basen för ett internationellt nätverk som ska sätta dit folk som sprider ”rysk propaganda”.

Delaktig i den skandinaviska förgreningen av verksamheten har enligt läckta dokuments varit Martin Kragh, på Utrikespolitiska institutet, som under förment vetenskaplig dräkt bland annat brännmärk den Nato-kritiska fredsrörelsen. Martin Kragh har själv i en tweet avfärdat påståendet, så hans ord står mot ord tills saken har utretts vidare av svenska medier och säkerhetspolis. (Och Kraghs arbetsgivare, kan man tycka.)

Svenska medier uppmärksammar gärna falska nyheter från Ryssland, och sådana finns det gott om. Vi är betydligt sämre på att hålla rent framför egen dörr.

avÅsa Linderborg

ARTIKELN HANDLAR OM