Regeringen kan inte överge landsbygden

Kommunalskatten måste reformeras

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: NAINA HELEN W. JÅMA
I Dorotea är kommunalskatten den högsta (23,85 kronor) i landet. Den är fem kronor högre än i Solna kommun, som har lägst skattesats i landet.

Den demografiska utvecklingen och klyftan mellan stad och land tornar upp som de stora framtidsfrågorna för Sverige.

Hur ska allt färre i arbetsför ålder kunna försörja allt fler barn och äldre?

Arbetsförmedlingen presenterade i går en rapport om att det på många håll kommer att bli allt svårare att få tag i arbetskraft. Även om Sveriges befolkning ökar snabbt minskar årskullarna i mitten som kan dra in pengar till statskassan och välfärden i stora delar av landet.
I sex av 21 län minskar befolkningen, störst andel försvinner från norrländska kommuner. Också kommuner i Dalarnas, Värmlands, Gotlands och Kalmar län ser en negativ utveckling.

I storstadsregionerna är trenden den motsatta; där ökar befolkningen i arbetsför ålder.

Tre lösningar på orättvisan

Alla varken kan eller vill leva i Stockholm, Malmö eller Göteborg. Men hela landet kräver samhällsservice. En undersköterska i Dorotea betalar tusen kronor mer i kommunalskatt än en kollega i Solna, men får sämre välfärdsservice. Så slits landet isär.
Politiska lösningar för att åtgärda det ojämlika systemet brådskar.
Kort sagt finns det tre stycken: höjda kommunalskatter, höjda statliga bidrag – eller ett nytt kommunalskattesystem. LO föreslog det sistnämnda för två år sedan. De vill se ett tak för kommunalskatten – som är platt och därmed lika oavsett om man tjänar 10 000 eller hundra tusen kronor i månaden – på runt 30 procent.

Historisk möjlighet

Göran Persson har länge förespråkat samma modell, som redan tillämpas i Norge.

Alla betalar 30 procent och staten skjuter till de extra pengar som behövs, cirka 20-30 miljarder årligen.
I Stefan Löfvens regeringsförklaring i januari lovade han en ny stor skattereform. Enligt statsministern ska den "främja jobb och konkurrenskraft, utjämna klyftor och öka jämlikheten". Den S-ledda regeringen har nu en historisk möjlighet att förändra kommunalskatten. Det är en politisk strid de inte borde försitta.

avJonna Sima

ARTIKELN HANDLAR OM