ÅSIKT

Ge folk på landet en bonus – för miljön

Debattören: Så kan klimatpolitiken bli mer rättvis för landsbygden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Getty
Alla bor inte i städer. Alla har inte god ekonomi. Och de får inte glömmas bort, de får inte straffas eller bli tvungna att lämna sina liv på landsbygden, skriver Rebecka Le Moine (MP).

DEBATT. Runt om i Sverige finns det människor som känner oro. Oro för klimatet och oro för att bli bortglömda i omställningen till det fossilfria samhället. Oro över att omställningen kommer att innebära ytterligare skatter som påverkar deras ekonomi negativt.

Kanske till den grad att de måste göra besparingar på bekostnad av barnens fritidsaktiviteter, eller kanske tvingas flytta från landsbygd till stad.

För enligt många är det enklare att vara miljövänlig i städerna där det finns fungerande kollektivtrafik, lågenergibostäder och arbetsplatser på cykelavstånd. Har man dessutom bra ekonomi finns det utrymme att välja vegosubstitut eller ekokött i matbutiken. 

Men, alla bor inte i städer. Alla har inte god ekonomi. Och de får inte glömmas bort, de får inte straffas eller bli tvungna att lämna sina liv på landsbygden.

För att människor ska kunna bo, arbeta, leva och driva företag i våra lands- och glesbygder behövs rättvisa reformer. Verktyg som gör skillnad på en höginkomsttagare i storstad med god tillgång till kollektivtrafik och en låginkomsttagare i glesbygd utan tillgång till alternativ till bilen.

Sverige har i ett internationellt perspektiv god trovärdighet när vi pratar om klimaträttvisa. Att rika länder ska gå före och minska sina utsläpp och samtidigt hjälpa utvecklingsländerna i deras klimatarbete är också en central del i Parisavtalet.

De rika länderna ska med andra ord betala mer för omställningen, dels för att de har en större klimatskuld, dels för att de har råd.

Men varför pratar vi inte klimaträttvisa på hemmaplan? Den nationella politiken går snarare i motsatt riktning och Sverige är i dag det OECD-land där de ekonomiska klyftorna växer snabbast.

Här betalar man varken förmögenhetsskatt, gåvoskatt eller arvsskatt. Genom eftergiften till Centern och Liberalerna i Januariavtalet sänks även skatten för de 300 000 rikaste i Sverige genom att regeringen tar bort värnskatten på cirka 5 miljarder kronor.

Samtidigt som vanligt folk fortsätter att betala höga skatter för att bekosta vår gemensamma välfärd. Det är inte rättvist.

Miljöpartiets politik är förenat med en rättvisa och grundtrygghet för alla. Bara då kommer folk att vilja föra de förändringar som krävs för att skapa ett hållbart samhälle.

Så vad kan vi politiker göra? Fokus måste ligga på en rättvis, grön skatteväxling där alla reformer och förslag utgår från att den som förorenar mycket ska betala mer än den som inte gör det.

Klimatavtrycken och våra ekologiska fotavtryck hänger intimt ihop med välstånd. De som är rika förorenar mest. Ett sätt att skapa rättvisa i klimatomställningen är därför en så kallad ”tax and dividend”, på svenska översatt ”skatt och utdelning”, vilket redan har införts i Kanada.

Det betyder att vi parallellt med den nuvarande koldioxidskatten inför ytterligare en koldioxidskatt, men i stället för att den går in i statsbudgeten, så återbetalas den med samma andel till alla medborgare, förutom de som bor på landsbygden som får en extra andel. En så kallad landsbygdsbonus.

Det betyder att de som konsumerar klimatintensivt betalar mer i skatt än vad de får tillbaka, samtidigt som de som konsumerar klimatsmart, lite eller inte alls, får mer tillbaka än vad de betalar i koldioxidskatt varje månad.

De som förorenar blir nettobetalare, medan de som konsumerar mindre tjänar på det, och de som bor på glesbygden får en bonus eftersom avstånden är längre och kollektivtrafik ibland saknas. 

Tax and dividend kommer inte i sig självt att lösa alla problem, det är bara en av många reformer som måste till. Men det är ett steg på vägen, mot en klimaträttvis omställning.


Rebecka Le Moine, riksdagsledamot och talesperson för biologisk mångfald (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM