Unga har självmordstankar under pandemin

Dubbelt så många ringer Minds stödlinjer

Av: Sara Milstead

Publicerad:
Uppdaterad:

NYHETER

Unga vuxna lider av isolering och nedstämdhet under pandemin.

Många saknar sina vänner och har svårt att klara studierna på distans.

– Det är en grupp vi är oroliga för, säger Karin Schulz, generalsekreterare för Mind.

Mind driver bland annat självmordslinjen och äldrelinjen. Under förra året tog organisationen emot 37 000 samtal.

2020 kommer siffran att landa på 78 000 – alltså en fördubbling.

– Det beror delvis på att vi har utökat vår kapacitet och att vi har fler volontärer i dag, men mest på att fler söker oss, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.

De som ringer till Mind uttrycker ofta känslor av ensamhet, nedstämdhet, oro och ångest.

– Orsaken till det varierar. Det kan vara relationsproblem, att man har förlorat jobbet, eller bara att man har en tuff livssituation, säger Karin Schulz.

Pandemin har slagit hårt mot den psykiska hälsan. Unga vuxna mellan 18 och 24 år är en av de grupper som har det tuffast under restriktionerna. De upplever isolering och vilsenhet när den fysiska samvaron uteblir.

– De har kanske svårt att fullgöra sina studier när de måste plugga på distans. En del har börjat på universitetet, sitter ensamma på en ny ort och har svårt att träffa studiekamrater. Andra har svårt att få jobb. Det finns en mängd skäl, säger Karin Schulz.

Karin Schulz, generalsekreterare för Mind.
Foto: Anna Simonsson / TT NYHETSBYRÅN
Karin Schulz, generalsekreterare för Mind.

Trasiga relationer och ekonomi

Många har också självmordstankar.

– Ungefär hälften av de som chattar med oss uppger att de har självmordstankar.

Orsakerna till nedstämdheten varierar, men handlar ofta om trasiga relationer, en familjesituation som känns jobbig, arbetslöshet och att de inte kan försörja sig.

– De ser ingen ljusning och har inte erfarenheten att förstå att det inte kommer att vara så för evigt, att det oftast är något som går över. Det kan bli dramatiskt och impulsivt. Men ibland är deras reaktioner fullt förståeliga och då handlar det mer om att ta tag i de underliggande problemen.

Att ta klivet från ungdom till vuxen har blivit svårare, menar Karin Schulz.
– Etableringsåldern, när unga har arbete och kan försörja sig själva, har höjts de senaste tio åren. Det är en oroväckande trend.

Foto: Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Dubbelt så många ringer Minds stödlinjer i pandemin.

Förälderns mardröm

Att ungdomar har självmordstankar och planer på att ta sitt liv kan vara svårt för många vuxna att hantera. Det är varje förälders största mardröm att våga ta in att ens barn mår dåligt psykiskt och det kan vara jobbigt att ta upp ämnet. Karin Schulz poängterar att det dock kan vara avgörande att lyfta på locket.

– Och där måste vi vara modiga nog att höra svaret. Att stå stadigt, vara lugn och säga att det här ordnar sig, vi hjälps åt. Vi söker stöd tillsammans.

Det är inte ovanligt att unga döljer sina känslor av rädsla för att göra sina föräldrar ledsna och oroliga.

– Ibland kan man behöva vara lite kärleksfullt ihärdig och fråga tre, fyra gånger, säger hon.

Viktigt söka hjälp

Nästa steg är att söka professionell hjälp och hur man gör det är lite olika beroende på vilken region man bor i.

– Vi brukar råda föräldrar att ringa 1177 Vårdguiden för att få råd om var man ska vända sig lokalt. Den som är deprimerad behöver få en bedömning av en läkare för att få hjälp att bryta processen. Det finns också många frivilligorganisationer att söka stöd från.

– Ofta handlar det ju inte om att unga vill dö, det är snarare så att de inte orkar leva i stunden. De behöver känna hopp. Det kan räcka långt att visa att det finns möjligheter, säger Karin Schulz.

Publicerad: