ÅSIKT

Ge oss sexarbetare och drogbrukare en röst

Debattörerna: I dag jagar polisen oss – samtidigt som de för vår talan

Foto: AFTONBLADET / 5600
Polisen som för sexarbetares och personer som använder drogers talan, är desamma som jagar dem och deras kunder, skriver debattörerna.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Den 28:e november uppmärksammade Aftonbladet den viktiga frågan om våld gentemot sexarbetare och personer som använder droger i samband med #MeToo-uppropet. Vi tycker det är oerhört viktigt att sexarbetare och personer som använder droger uppmärksammas men finner det högst problematiskt att polisen anses lämpliga att företräda oss och att enskilda representanter för polisen har fått den officiella rollen som beskyddare till personer som säljer sex.

Polisens roll i sexarbetares liv handlar väldigt sällan om beskydd, särskilt inte efter sexköpslagens införande.

Polisen bidrar aktivt till sexarbetares utsatthet bland annat genom att spana på oss utanför våra lägenheter, de lurar oss att de är kunder för att kunna komma in i våra lägenheter och gripa våra kunder och därmed ta ifrån oss vårt levebröd, och slutligen får de oss vräkta från våra lägenheter som oftast också är våra hem efter att våra hyresvärdar hotas med anmälan om koppleri.

För de migranter som säljer sex väntar oftast deportation. Detta trots att de räknas som offer för trafficking enbart på grund av sin migrantstatus, vilket bland annat leder till rasprofilering, deportering, traumatiserande polisingripanden och förlorad möjlighet att yttra sig kring sin situation.

För drogbrukare är situationen likartad, polisen uppfattas sällan stå för beskydd, Skillnaden är att där sexarbetare beskrivs som offer, tillskrivs personer som använder droger oftast mer egenmakt, men då i negativa ordalag. Undantaget är drogbrukare som säljer sex, som ses som offer i dubbel mening.

En offerroll som är en del av den stigmatiserande beskrivning av oss som polisen upprepar och förstärker vilket avhumaniserar oss och gör oss ännu mer utsatta för våld i olika former.

Polisens lösning på våldet emot oss är sexköpslagen och mer pengar till polisiärt arbete.

Polisen upprätthåller den ensidiga bilden av oss som för traumatiserade och rädda för att prata och därför måste polisen föra vår talan, även om det är polisen själva som kan ha bidragit till trauma och rädsla. Enskilda poliser har också sagt att de personer med egen erfarenhet som hörs i samhällsdebatten inte är viktiga att lyssna på eftersom de inte är representativa. Den svenska polisen har inte bara tagit sig rätten att föra vår talan, de bidrar också aktivt till att diskvalificera, och tysta, våra röster.

Ett fokus på polisiära insatser leder till att sexarbetare och personer som använder droger inte får tillgång till livsviktig information och skadereducerande redskap, skildringarna av grupperna i media sker ofta på ett sätt som stigmatiserar genom objektifiering och kriminalisering och ett rättighetsperspektiv saknas helt.

Vi anser att det är fullt möjligt att kämpa mot tvång, utnyttjande och exploatering och samtidigt stärka de mänskliga rättigheterna för sexarbetare och personer som använder droger. Ingen av oss hjälps av att få sin tillvaro beskriven som en ”drogvärld”, att som vuxna buntas ihop med barn och att övergrepp jämställs med frivilliga överenskommelser mellan vuxna personer. Alla våra olika erfarenheter förtjänar att bli bedömda som lika trovärdiga och våra mänskliga rättigheter måste respekteras oavsett hur dessa erfarenheter uppfattas i det aktuella samhällsklimatet.

I stället för att låta polisen ge sken av att de hjälper sexarbetare och personer som använder droger vill vi se en djupare diskussion av det institutionella våldet de bidrar till gentemot sexarbetare och personer som använder droger samt deras roll i upprätthållandet av de stereotypa beskrivningarna som skadar oss alla.


Erica Gustafsson, Feminister för solidaritet
Niklas Eklund, Stockholms brukarförening
”Emma”, Fuckförbundet, intresseförening av och för sexarbetare
Pye Jakobsson, Riksorganisationen för sex och erotikarbetare


Fotnot. Debattören ”Emma” skriver under pseudonym. Redaktionen känner till hennes verkliga identitet.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:39