ÅSIKT

Superrika är farligare än äventyrsbad

Foto: Illustration: Paul Wallander.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det finns 57 kommunala äventyrsbad i Sverige. Priserna hålls ofta låga för att även barn i familjer utan så mycket pengar ska ha råd att åka vattenrutschkana. Det gör att baden ofta går med underskott.

Detta, mina vänner, är inte ett av Sveriges största samhällsproblem.

Sveriges ekonomi är urstark och jag tänker att vi har helt fel debatt. Det vi borde prata om är: Vilka grupper har halkat efter? Vilka borde bidra mer? Hur ska vi bygga om det här landet? Hur ska vi bäst använda allt detta välstånd?

Men nej. I stället hör jag den borgerliga tankesmedjan Timbro säga att eftersom några kommuner har byggt äventyrsbad (vad har Timbro emot glada barn?) så ska inga kommuner få ökade statsbidrag för att förbättra skolan eller göra livet bättre för sjuka och gamla.

Skatt mot välfärd

Enligt Riksrevisionen behöver Sverige under kommande decennier satsa mycket pengar att klara dagens nivå på personaltäthet i skola, vård och omsorg. Timbro vill absolut inte prata om skattehöjningar, för att slippa det lägger man ut denna rökridå om äventyrsbad.

I Expressen läser jag att ledarsidans Anna Dahlberg i vanlig ordning mässar om undergången. Denna gång är det välfärden som är en ”kostnadsbomb” (högern älskar den typen av krigiska metaforer).

All denna energi som riktas åt fel håll.

Många människor har det tufft i Sverige. Pensionärer som lever under fattigdomsgränsen. Ensamstående mammor. Hemtjänstpersonal med låga löner och på omänskliga scheman. Och ja, när människor blir fler och äldre i Sverige måste välfärden förstärkas. Sverige lider fortfarande i sviterna av Reinfeldts skattesänkarbonanza.

Men vet ni vad. Hotet mot svensk välfärd kommer inte från vare sig välfärden eller kommunala badbassänger. Den kommer från rövarkapitalism med för få spärrar, i kombination med ett politiskt system som inte klarar av att fördela förnuftigt. Som inte hjälper dem på botten, och som samtidigt låter de rikaste komma undan.

Sverige är ett skatteparadis

Sverige behöver fylla på med pengar när det gäller omsorg om äldre, i sjukförsäkringen, i vården och i utbildning på alla nivåer. Vi behöver dessutom bygga höghastighetståg och snabbare internetuppkopplingar.

Just nu gör regeringen en del av detta och Magdalena Anderssons valbudget innehåller mycket bra. Tack vare starka och vettiga fackföreningar får dessutom både arbetare och medelklass i Sverige del av det ökade välståndet – till skillnad från länder som USA där de i toppen tar allt.

Ändå, inget av detta ruckar på det absurda och farliga faktum att Sverige de senaste decennierna har förvandlats till ett skatteparadis för de rikaste. De med förmögenhet och enorma tillgångar betalar i vårt land varken arvsskatt, förmögenhetsskatt eller fastighetsskatt. Bolagsskatten har mer än halverats sedan 80-talet. Sverige är extremt på detta område jämfört med andra och landet kryllar av miljardärer, fler per invånare än både EU och USA.

De rikaste måste bidra mer

Sverige väljer även att i stort sett helt skattebefria tillgång på kapital i de så kallade ”investeringssparkontona”. Det handlar om sparande i aktier, obligationer och fonder, vilket framför allt är något som samhällets rikaste ägnar sig åt. Regeringen höjde vid årsskiftet skatten på detta sparande minimalt. Det blev ramaskri från finansbranschen, som talar i egen sak, och från Allianspartierna som alla av någon anledning alltid ser som sin uppgift att skydda detta bortskämda skattefrälse.

Det är inget fel att vilja tjäna pengar och det är bra att det är lätt att starta och driva företag i Sverige. Men dagens system är absurt och omoraliskt. Det gör att stora förmögenheter läggs på hög och låses in för generationer framöver och att de rikaste inte bidrar till det gemensamma. Detta samtidigt som vanliga människor betalar skatt och delar på bördorna.

Dumt, kortsiktigt och trött

Jag läser Moderaternas budgetmotion, den är rörig och inte lätt att följa. Det går i alla fall att utläsa att åtta miljarder ska sparas på sjukförsäkringen. Detta i ett läge när lärare som är sjuka av stress redan tvingas lämna sitt yrke för att vi inte tycker att vi har råd med rehabilitering. Samtidigt ska moderaterna fortsätta sänka skatter, mest för de som tjänar bäst. Det är så dumt, så kortsiktigt och så trött.

Jag skulle önska en mer ideologisk debatt om fördelning och hur ett rimligt samhällskontrakt kan se ut. Socialdemokraterna bör vara partiet som vill bygga Sverige starkt och modernt. Men också pekar på hur fel det är att hemtjänsten går på knäna, samtidigt som rika människor betalar noll i skatt för förmögenheter och lyxbostäder. Och som vågar säga att det hänger ihop.
Det är där konflikten borde ligga. Inte kring låtsad upprördhet om några överdimensionerade simhallar.

ARTIKELN HANDLAR OM