Debatt

Nej, våra skattepengar ska inte gå till Ungern

Debattörerna: Frys EU-bidragen och dra in rösträtten för de länder som går i odemokratisk riktning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: TT (Montage)
Att svenska skattebetalare är med och finansierar EU-bidragen till Viktor Orbáns Ungern som inte följer EU:s grundregler är oacceptabelt, skriver Arba Kokalari och Benjamin Dousa.

DEBATT. EU får aldrig bli en kravlös gemenskap, och framförallt ska svenska skattebetalare inte betala ut bidrag till auktoritära regeringar inom EU som vägrar respektera samarbetets grundregler.  

Det är dags att EU visar handling genom att frysa EU-bidrag och dra in rösträtten för EU-länder som Ungern, som utvecklats mot en auktoritär och antidemokratisk riktning. Annars riskerar Europa att splittras av samma icke-demokratiska idéer som EU bildades för att motverka.

Antisemitiska valkampanjer, utspel om att återinföra dödsstraff och en större politisk kontroll över rättsväsendet. Det är några exempel på vad som förekommer i Ungern, trots att landet har förbundit sig till EU:s grundregler om att skydda och främja demokratiska principer och mänskliga fri- och rättigheter.

Andra EU-länder som Rumänien och Polen går i liknande riktning. I Rumänien har landets socialdemokratiska regering avkriminaliserat korruption. Steg för steg har demokratin nedmonterats när grundregler bryts ohämmat, samtidigt som potenta verktyg för EU att motverka antidemokratiska krafter inte har används i tillräcklig omfattning.

På senare år har det varit frånstötande att skåda hyckleriet gentemot EU hos EU-kritiska partier. De har använt sig av EU som ett slagträ i sina valkampanjer för att plocka billiga inrikespolitiska poäng. Samtidigt är dessa länder beroende av EU:s ekonomiska stöd.

Ungern får exempelvis varje år cirka 50 miljarder kronor i EU-bidrag medan de betalar in 10 miljarder per år i EU-avgift. Det är höjden av populistiskt hyckleri.

Sverige däremot betalar mer i EU-avgift än vad vi får tillbaka i direkta resurser. Vi betalar i snitt 35–40 miljarder kronor per år till EU och får tillbaka ungefär 1,5 miljarder kronor i EU-bidrag.

Att svenska skattebetalare är med och finansierar EU-bidragen till Ungern som inte följer EU:s grundregler är oacceptabelt.

Därför anser vi att EU bör arbeta hårdare med sanktioner som ekonomiska påtryckningar och begränsad rösträtt i unionen.

Artikel 7 i Lissabonfördraget, är ett av de medel som EU har till sitt förfogande för att utöva sanktionsåtgärder mot medlemsstater som bryter mot demokratiska och rättsstatliga principer. Dessvärre riskerar verktyget att bli verkningslöst, då beslut om sanktioner kräver att alla medlemsländer enhälligt är beredda att rösta för det. Här håller länder som Polen och Ungern varandra om ryggen

EU har nu inlett en granskning mot både Ungen och Polen inom ramen för artikel 7-regeln. Men om den visar sig vara en verkningslös åtgärd bör EU ta processen vidare och frysa de EU-bidrag som går till Ungen och Polen.

Ungerska regeringspartiet Fidesz tillhör dessutom samma partigrupp i Europaparlamentet som Moderaterna, EPP. Den politik som just nu förs av Fidesz står  långt ifrån Moderaternas, MUF:s, EPP:s och EU:s grundläggande värderingar.

Om artikel 7-granskningen av Ungern inte leder till sanktioner ser vi ingen annan utväg än att Fidesz bör uteslutas ur EPP.

EU-tanken bygger på respekt för mänskliga rättigheter, samarbete, handel och gemensamma värderingar. Det har bidragit till att säkra freden i Europa. Men när vissa medlemsländer inte respekterar samarbetets regler och när Sverige behöver ta konsekvenserna för när dessa länder inte tar ansvar, då skadas det gemensamma kontraktet.  

Det måste därför vara ett slut på papperstigrar som enbart deklarerar att medlemsstaters förbinder sig att följa EU:s lagar och regler.

Med ett EU-medlemskap följer inte bara rättigheter, det finns också skyldigheter som måste uppfyllas.

Det är dags att sätta kraft bakom orden annars riskerar hela EU att splittras och i förlängningen hotas även freden och säkerheten i Europa.


Arba Kokalari, kandidat till Europaparlamentet och MUF:s toppkandidat (M).
Benjamin Dousa, förbundsordförande MUF


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM

EU

Fidesz

Ungern

Polen

Rumänien