Regionernas lobbyister "är en skönhetsfläck"

Av: TT

Publicerad:
Sex regioner i Sverige anser inte att det räcker att deras riksdagsledamöter värnar om deras intressen i Stockholm utan har valt att anställa en lobbyist som arbetar för dem i huvudstaden. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Sex regioner i Sverige anser inte att det räcker att deras riksdagsledamöter värnar om deras intressen i Stockholm utan har valt att anställa en lobbyist som arbetar för dem i huvudstaden. Arkivbild.

När regioner etablerar lobbyister i Stockholm är det en skönhetsfläck på den svenska demokratin.

Det anser statsvetarprofessorn Bo Rothstein.

– Ett underkännande av den representativa demokratin, säger han.

Sex av 21 regioner i Sverige – plus en kommun – har inrättat en lobbyist i Stockholm för att påverka beslutsfattare.

– Det är svårt att se det som något annat än ett underkännande av den representativa demokratin. Det finns ju riksdagsmän som ska företräda sina regioner och städer. Uppenbarligen räcker de inte till eller anses inte vara tillräckligt kompetenta, säger Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Drev på Nounaffären

Fenomenet visar även på en fortsatt professionalisering av politiken: att allt fler personer som inte är folkvalda bedriver politik.

– Vårt system bygger på att det hela tiden ska finnas ett ansvarsutkrävande av dem som utövar offentlig makt, men det är väldigt svårt att se hur ansvarsutkrävandet sker för den här typen av personer, säger Rothstein.

Två exempel inom svensk politik på hur svårt det kan vara att utkräva ansvar är Nuonaffären och den så kallade Saudiaffären, menar Rothstein.

– Där har det gått att visa att det var den här typen av personer som drev de på de här sakerna och att det inte var de valda politikerna som var drivande, säger han.

I ett forskningsprojekt har Rothstein - tillsammans med sociologen Stefan Svallfors och socialantropologen Christina Garsten – studerat hur statssekreterare, politiskt sakkunniga och pressekreterare har fått allt större makt i svensk politik de senaste årtiondena.

Inte lojala tjänare

– Det är ju ingen liten grupp. Vi räknade till att mellan 2 000 och 3 000 personer sysslade med den här typen av verksamhet i landet. I våra intervjuer med de här personerna är det väldigt klart att många inte uppfattar sig vara de valda politikernas trogna och lojala tjänare, utan att det är ett sätt för de här personerna att bedriva politik.

Att intresseorganisationer – med egna medel – försöker påverka beslutsfattare är en naturlig del av den svenska demokratin, poängterar Rothstein.

– Men det här handlar ju om att man med skattemedel finansierar stora grupper som bedriver policypåverkan. Det här innebär ju inte att den svenska demokratin står och skakar i sina grundvalar, men det är en liten skönhetsfläck i alla fall, säger Bo Rothstein och fortsätter:

– Det skapar ytterligare avstånd mellan väljarkåren och våra politiker.

Publicerad: