Socialdemokraterna

Stor oro inom S: Januariavtalet gör att SD växer

avAnette Holmqvist, Pär Karlsson

Oron för att Socialdemokraterna ska förlora rollen som Sveriges största parti sprider sig internt.

Flera opinionsmätningar har visat att Sverigedemokraterna snart kan vara i kapp – eller förbi.

– Delar av Januariavtalet, som syftade till att hålla Sverigedemokraterna borta från makten, är politik som ironiskt nog gör att SD växer, säger Philip Botström, SSU:s ordförande.

Valresultat förra året blev det sämsta någonsin för Socialdemokraterna, 28,3 procent. Men trots nedgången lyckades man klamra sig fast vid makten efter att ha inlett ett samarbete med Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet genom Januariavtalet.

Men glädjen blev kortvarig. Den senaste tiden, kort efter att den S-ledda regeringen lagt fram sin första budget, visar mätningar att man tappat kraftigt sedan valet och är på väg att förlora sin historiska position som största parti till SD.

Budgeten innehöll en hel del segrar för C och L och totalt var det rika män som var de stora vinnarna, något som sved inom S. Samtidigt har debatten under hösten dominerats av gängskjutningar och kris för landets kommuner.

1 av 3 | Foto: LOTTE FERNVALL
Flera S-källor uttrycker stor oro och undrar vart partiet är på väg.

Efterlyser krisinsikt

Aftonbladet har talat med företrädare runt om i S, på olika nivåer, och det visar sig att oron nu sprider sig för att tappet ska fortsätta. Flera S-källor Aftonbladet talat med uttrycker stor oro och undrar vart partiet egentligen är på väg.

– Det behövs en plan framåt, det saknas nu, säger en källa.

En av dem som efterfrågar krisinsikt är SSU:s ordförande Philip Botström.

– Jag tror att många sympatiserar med S vilja att lösa samhällsproblemen, men tvivlar på regeringens förmåga att göra det. Januariavtalet var en förutsättning för regeringsmakten men är ironiskt nog S största utmaning. Att luta sig mot 73-punktsprogrammet och hoppas att problemen löser sig kommer inte räcka för att vinna tillbaka väljarnas förtroende, säger han.

Att just SD växer tror han förklaras av att många S-sympatisörer ogillar politiken i Januariavtalet.

– Många väljare gillar inte den nyliberala inriktning som Annie Lööf och Nyamko Sabuni förordar. Det är skattesänkningar, förslag om försämrad arbetsrätt, marknadshyror och ökade klyftor.

Tydligare S-röst behövs

Marika Lindgren Åsbrink, utredare på LO, är en respekterad röst i partiet. Hon ser flera orsaker till S problem i opinionen.

– På grund av att det är många partier som ska samarbeta så blir det lite aparta frågor som hamnar i fokus. Alla tar med sig sin profilfråga och det är inte nödvändigtvis det som är svaret på samhällsutmaningarna, säger hon.

Lindgren Åsbrink menar att S, via Januariavtalet, blir ansvariga för att bedriva en politik som står ganska långt till höger, vilket många som i grunden sympatiserar med S ogillar. Dessutom utmanas man nu på välfärdsområdet av SD.

Hon efterlyser en tydligare röst från S, skild från regeringens politik.

– Man måste lägga mer kraft, tala tydligare och opinionsbilda framåt om vad S som parti vill bortsett från vad partiet gör i regering.

Värnskatten

Karin Wanngård, oppositionsborgarråd för S i Stockholms län, säger att det självklart är tufft när opinionssiffrorna pekar nedåt. Hon tror att det nya samarbetet med C och L spelar in.

– Nu är det mycket fokus på vad de får igenom, till exempel har det varit väldigt mycket kring slopandet av värnskatten. Det är klart att det svider för socialdemokratin, men det kombineras ju med mer pengar till kommunerna. Och det behövs ännu mer, annars får vi ett samhälle som slits i sär.

– Men jag är övertygad om att om vi pratar mer om välfärdsfrågorna och en bättre fördelningspolitik så kommer vi kunna visa att vi har ett smartare lösning för hur Sverige ska rusta sig starkt.

Framöver tror Wanngård att S bland annat måste ta kommandot i den omdiskuterade klimatfrågan.

– Vi som parti har en väldigt bra historia, vi har lyft Sverige från fattigdom till att bli ett välfärdsland. Jag är övertygad att vi kan göra det på klimatområdet också.

Andra röster:

Payam Moula, chefredaktör för den S-tidskriften Tiden:

– Vi måste bli bättre på att driva de delarna av vår politik som är populära. Jag tror att de kommer komma senare under mandatperioden men jag tror att de måste komma både tidigare och mer av dem, säger han.

Han menar att S måste prata betydligt mer om mer pengar till sjukvården och varför pensionerna höjs. Samtidigt menar han att ingen kommer vilja lyssna om man inte kommer till rätta med gängkriminaliteten.

– Partiet måste lösa de akuta samhällsproblemen, annars får man inte förtroende att prata om andra saker. Det är svårt att prata om andra saker när en mamma blir avrättad på öppen gata. Men jag tycker regeringen gör bra saker på området nu.

Daniel Suhonen, chef för den fackliga tankesmedjan Katalys och en av grundarna till S-föreningen Reformisterna:

Han tycker att regeringen gör alldeles för lite för att möta de problem som människor upplever i sin vardag. Att man inte satsar mer till kommuner och regioner än man hittills gjort befarar Suhonen är en del i ett taktiskt spel inför valet 2022.

– Man tänker att man gör de obehagliga sakerna här i början, som sänker värnskatten för personer som redan har det bra för sex miljarder till exempel, för att senare under mandatperioden komma in och gödsla för att kunna lösa problemen. Men där tror jag att man gör ett stort misstag. Den här krisen äter väldigt snabbt ut förtroendet. De som drabbas och inte får den äldreomsorg de behöver eller måste gå i en skola som inte fungerar är det nog rätt svårt att få tillbaka med lite valfläsk.

ARTIKELN HANDLAR OM