Sverige behöver fler låglönejobb

Foto: Fredrik Sandberg/TT
KOLUMNISTER

Det finns många vinnare efter att den amerikanska staden Seattle 2014 beslutade att i etapper höja minimilönen från drygt 9 till 15 dollar i timmen. Men tyvärr inte bland de arbetare som bejublade beslutet, utan bland tillverkarna av robotar, algoritmer, telefonsvararsystem och självscanningsapparater till butiker. Kort sagt, allt som kan ersätta mänsklig arbetskraft.

Den senaste ökningen, från 11 till 13 dollar, har enligt en ny studie nämligen minskat antalet låglönejobb i Seattle (löner under 19 dollar i timmen) med 6,8 procent – fler än 6 000 arbetstillfällen. 

Det är egentligen logiskt. Om priset ökar på något så köper vi mindre av det. Det är därför politiker höjer priset på tobak när de vill att vi röker mindre. Varför skulle det vara annorlunda med arbetskraft? Löner kan öka smidigt när vi blir mer produktiva eller efterfrågan på arbete ökar, men inte för att politiker förbjuder låga löner.

När Kalifornien beslutade att höja minimilönen till 15 dollar sade den demokratiske guvernören Jerry Brown att höjningar fyller en social funktion, även om de ”ekonomiskt kanske inte är logiska”. Men tyvärr är det ekonomiskt ologiska ofta det socialt destruktiva.

Man kan försvara minimilönen med att några förlorar sina jobb, men det flertal som behåller dem får högre löner. Problemet är bara att det är de mest sårbara som stängs ute, t ex unga, invandrare, personer med funktionsnedsättningar, som av olika skäl har mindre erfarenhet eller är mindre produktiva än genomsnittet. Det tar bort det första trappsteget, det som ger den yrkeslivserfarenhet som gör att du kan klättra till bättre betalda jobb.

Dessutom är förlusten så drastisk för den gruppen att den uppväger vinsten för andra. I genomsnitt tjänar Seattles låginkomsttagare 125 dollar mindre i månaden efter höjningen av minimilönen, en minskning med nästan 7 procent.

Denna undersökning är särskilt intressant för Seattle höjde minimilönen tidigare och mer än andra. Staden gav därför ett oberoende forskarteam uppdraget att utvärdera effekten. Det är också intressant för deras första studie, som tittade på ökningen till 11 dollar, visade inte några stora förluster. Då välkomnades deras forskning som viktig av minimilönens anhängare, som nu yrvaket försöker hitta alla möjliga fel i metoder de tidigare hyllade.

De olika resultaten antyder att låga höjningar i goda tider kanske inte förstör så många jobb, men på dessa högre nivåer gör de det. Det är en kalldusch för Sverige, som inte har någon statlig minimilön, men lägstanivåer i kollektivavtalen som ofta är mycket högre. I varje avtalsrörelse kallas det ”låglönesatsningar” och till slut gör det slut på de låga lönerna – genom att göra slut på låginkomsttagarnas jobb.

Per capita har Sverige tagit emot fler flyktingar med låg eller ingen utbildning än något annat EU-land, samtidigt är vi det EU-land som har minst andel jobb för dem med låg eller ingen utbildning. Färre än 5 procent, ungefär hälften av EU-snittet. Det är som om vi ville ha massivt utanförskap.

Vi behöver fler låglönejobb. Men snälla, kalla dem inte ”enkla jobb”. Det enklaste jobbet i världen är väl att i fack eller stat göra sig populär genom att tvinga fram högre löner utan att behöva bry sig om hur man saboterar de mest sårbaras livschanser?


Digital revolution 1:
I stället för att springa till vårdcentralen med barnen, ”Kry” – en läkare i mobilen.

Digital revolution 2:
My Stealthy Freedom – Vilket mod! En folkrörelse av iranska kvinnor som fotar eller filmar sig publikt utan slöja för kvinnans rätt att välja i ett samhälle med könsapartheid.

ARTIKELN HANDLAR OM