Cirkus brexit rullar vidare

Oklart läge efter lördagen

avJenny Wennberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Jessica Taylor / TT NYHETSBYRÅN
Boris Johnson agerade som en trotsig 3-åring under lördag.

För första gången på 37 år samlades det brittiska parlamentet på en lördag. Det har inte hänt sedan Falklandskriget 1982, vilket säger något om situation Storbritannien befinner sig i just nu.

Någon omröstning om Boris Johnsons framförhandlade brexitavtal blev det inte under lördagen. Istället beslutade parlamentet om att köpa sig ytterligare tid för att gå igenom avtalet.

Politisk markering

Om Boris Johnson kan sägas mycket, men tydligast talar hans eget agerande under lördagen då han skickade iväg två brev till EU. Ett i vilket han bad om att utträdet skjuts upp till 31 januari 2020. Ett brev Boris Johnson hade juridisk skyldighet att skicka, men som Johnson inte undertecknade. I det andra brevet Johnson skickade, förkunnade han sedan att ett senareläggande av utträdet inte är önskvärt.

Boris Johnsons agerande under lördagen kan inte beskrivas som annat än en politisk markering i sin absolut barnsligaste form. Så agerar bara en maktfullkomlig ledare med liten respekt för demokratin. Men vad både Boris Johnson och Donald Trump visar är att det bland väljarna uppenbarligen finns en lockelse i den här typen av treårs-trotsigt ledarskap.

Av allt att döma kommer parlamentet rösta om utträdesavtalet under veckan. 320 röster krävs för att avtalet ska gå inom, men få tror att Boris Johnson kommer lyckas skrapa ihop dessa röster. Trots detta finns alltså fortfarande en möjlighet att ett brittiskt utträde med avtal faktiskt kommer ske den 31 oktober, även om utsikterna är små.

Trötthet inom EU

Att Emmanuel Macron är skeptisk till att skjuta upp datumet för Storbritanniens utträde ur EU ytterligare en gång visar på en tydlig trötthet inom EU inför de många turerna kring brexit.

Frågan är dock om inte brexit trots det faktiskt gynnar EU, som dragits med ett legitimitetsproblem bland medborgarna.

Avskräckande exempel

Brexit och de problem Storbritanniens utträde kommer innebära för såväl landets ekonomi som medborgarna har trots allt belyst fördelarna med EU-medlemskapet.

Stödet för EU är 2019 är det högsta sedan 1983. Hela 68 procent av medborgarna anser att ett medlemskap i EU varit positivt för deras land. En majoritet uppger också att de skulle rösta mot ett utträde om det hölls en folkomröstning om detta i deras eget land.

Att bidra till att förlänga cirkus brexit ytterligare tjänar inte EU. Men det gör å andra sidan inte en allt för hård hållning mot britterna heller. En EU-positiv opinion bland medborgarna kan trots allt vända, stödet för EU är både ålders- och klassrelaterat där unga och högutbildade är mer positiva än äldre och de med lägre utbildning. Och ifråga om brexit-hanteringen har EU trots allt hela unionens ögon på sig.

ARTIKELN HANDLAR OM

Brexit

EU