Så gör du för att komma in på Handels

Jan Guillou: Välj föräldrar med omsorg och ha dyslexi

Det tog en dryg arbetsdag att läsa alla de mejl jag fick ta emot efter min förra text om Handelshögskolan i Stockholm. Och det skulle ha tagit minst en vecka att besvara dem, vilket jag beklagar att jag just nu inte har tid till. De allra flesta inläggen, åtminstone tre fjärdedelar, var nämligen instämmande, eftertänksamma och välformulerade. Vilket inte hör till vanligheten i min mejlbox.

Det kan i förstone tyckas överraskande att en så pass apart utbildning som den som bedrivs på Handels väcker så starkt engagemang. Men vid närmare eftertanke tror jag att de starka känslorna kan förklaras med den oblygt arroganta form av klasskamp uppifrån som Handels och dess leverantörer av elever står för.

Den som kommer in på Handels är praktiskt taget garanterad en plats i den ekonomiska överklassen, såvida hen inte redan tillhör den. Det beror på det svenska näringslivets starka tilltro till Handels, som ju också i huvudsak drivs och finansieras av näringslivet.

Det här är sannerligen ingenting jag själv kommit på. Min text byggde på professor Mikael Holmqvists bok ”Handels – maktelitens skola” (Atlantis 2018), vilket jag också redovisade. Professor Holmqvists föregående bok var den mycket uppmärksammade och hyllade studien av makteliten i Djursholm.

Näringslivet håller sig alltså med en särskild utbildning i kapitalism för den regerande och blivande ekonomiska överklassen. Alltså blir den utbildningen mycket attraktiv, eftersom det är ett vanligt mänskligt drag att vilja bli rik.

Alltså är det svårt att komma in på Handels, det krävs högsta betyg i alla ämnen. Och då kommer vi till den känsliga frågan: Hur gör man för att få högsta betyg i allting?

Först och främst gäller det att noga välja sina föräldrar så att man växer upp i Djursholm. Nästa steg bör bli att, genom föräldrarnas försorg, gå i någon av de privatskolor (”friskolor”) som levererar flest studenter till Handels. Viktor Rydbergs samskola, före detta Djursholms samskola, känd i Djursholm under smeknamnet ”Handelsträdgården”, är då tveklöst bäst skolval.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
En elev öppnar ytterdörren till Handelshögskolan i Stockholm.

Friskolekoncernen Viktor Rydberg är den i särklass största leverantören av studenter till Handels. Nationalekonomerna och skolforskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos har utrett att det mellan åren 1997 och 2007 ”skett en exceptionell utveckling när det gäller elever som går ut gymnasiet med MVG i alla kurser, 20,0 i slutbetyg”. Forskarna pekade i detta sammanhang särskilt ut fyra skolor, de från friskolekoncernen Viktor Rydberg, de från friskolekoncernen Procivitas samt Enskilda gymnasiet i Stockholm. Privatskolan i Djursholm (”friskolan”) ligger år efter år i ohotad ledning.

Är alltså Djursholmsbarnen överlägset mer begåvade än andra barn? Louise Ankarcrona antyder onekligen det i sitt inlägg här nedan. Men det är ingen trovärdig förklaring. Jonas Vlachos visar i en studie från 2018 att friskolegrupper genomgående sätter högre betyg än kommunala skolor. Det är en lättbegriplig konkurrensfördel för dessa skolor, helt enkelt en affärsidé.

Finns det då något annat särdrag hos just Djursholmsbarnen som kan skilja dem från andra barn. Ja, bortsett från den privata ekonomin finns faktiskt en något mysteriös specialitet som gemenligen kallas ”dysse i Djursan”. Uttrycket beskriver en utbredd diagnostisering av dyslexi hos just Djursholmsbarnen, ordblindhet alltså.

Det är lika osannolikt att Djursholmsbarnen skulle vara mer dyslektiska än andra barn som att de skulle vara mer begåvade. Förklaringen till denna egenhet i Djursholm är en annan. Har man fått papper på att man är dyslektiker får man förlängd provtid och möjlighet att göra sina prov muntligt i stället för skriftligt och därtill kommer, enligt professor Holmqvist, ”en omfattande och systematisk påverkan från såväl föräldrar som elever på skolans lärare att sätta höga betyg, samt fusk”.

I detta finner jag inte någonting förvånande. Om den ekonomiska överklassen ges möjligheten att särskilt gynna egna barn så kommer det att ske. Privatiseringen av skolväsendet förstärker självklart klasskillnaderna. Vilket skulle bevisas.

I den obesvarade brevmängden i min mejlbox fanns inlägg från några föräldrar som utan att tillhöra överklassen eller haft sina barn på någon av stiftelsen Viktor Rydbergs privatskolor ändå fått in en son eller dotter på Handels. De menade förtrytsamt att det alls inte var så lätt att gå på Handels som jag skrev. Min slutsats byggde på det märkliga förhållandet att det tycks vara mycket vanligt bland studenterna på Handels att bedriva parallella studier, exempelvis till läkare eller civilingenjör.

Hursomhelst. Vi håller på att systematiskt rasera den gamla socialdemokratiska skolmodellen. Alla barn får inte längre samma chans. Och om det gäller att mygla sig fram i tillvaron vinner alltid överklassen. För mig framstår detta som självklart. Därför tvivlar jag något på den upprördhet som Louise Ankarcrona och hennes likasinnade redovisat. Och för övrigt anser jag att den svenska skolan borde förstatligas och återdemokratiseras.

Jan Guillous kolumn 6 januari.

”Kolumnen är full av förhastade slutsatser och missuppfattning av fakta”

REPLIK Jan Guillous kolumn, ”Handelshögskolan är svårslaget bedrägeri”, verkar vara skriven i affekt och är full av förhastade slutsatser och missuppfattning av fakta. Som en av grundarna av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor har jag särskilt reagerat på det som han skriver om ”det privatiserade gymnasiet i Djursholm”, som skulle ligga etta på listan över de mest betygsfuskande privatiserade skolorna, som levererar studenter till Handelshögskolan.

Det finns inget privatiserat gymnasium i Djursholm. Där finns ett gymnasium, som startades av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor för 25 år sedan. Det är inte en privat skola. Den finansieras av det allmänna och drivs av en svensk stiftelse utan ägare. Viktor Rydbergs gymnasieskolor är bland de som levererar flest elever till Handelshögskolan. Men, tvärt emot vad Jan Guillou har fräckheten att påstå, så visar jämförelser mellan betyg och nationella provresultat, som finns att ta del av i Skolverkets databas SIRIS, att VRG:s betyg är på den nivå som motsvaras av elevernas kunskaper.

Betygssättning är en myndighets­utövning. Det är en aspekt av verksamheten som vi lägger största vikt vid. Jan Guillous påstående är oförskämt och saknar grund.

Sant är att elever som går ut Viktor Rydbergs gymnasieskolor överlag har mycket höga betyg. Det bör de ha, eftersom intagningspoängen till Viktor Rydbergs gymnasieskolor också är mycket hög.

Louise Ankarcrona

Grundare, Stiftelsen Viktor ­Rydbergs skolor

Det här är Jan Guillou 00:43

avJan Guillou

ARTIKELN HANDLAR OM