Utrikes

Arbeiderpartiet framåt efter terrorn

Oslo. En opinionsmätning visar att regerande Arbeiderpartiet gått starkt framåt efter attentaten. En majoritet av norrmännen vill också att den 22 juli blir minnesdag för terroroffren.

En opinionsmätning gjord av Synovate för tidningen Dagbladet visar att det regerande Arbeiderpartiet har gått starkt framåt efter terrorattentaten.

Attentaten förövades den 22 juli. Mätningen är gjord den 29-30 juli. 500 personer svarade, mot 1 000 i vanliga fall.

– Det innebär betydliga felmarginaler. Men mätningen tyder i alla fall på att Arbeiderpartiet har vunnit uppslutning, säger Synovates chef Erik Dalen till den norska tidningen.

Partiet går fram 11 procentenheter jämfört med junimätningen, till 41,7 procent. Höyre minskar från 28,5 till 23,7. Fremskrittspartiet - känt som invandrarfientligt - minskar från 19,5 till 16,5 procent.

I fredags visade en annan mätning gjord efter den 22 juli att Arbeiderpartiet ökat sitt stöd med 10 procentenheter till 38,7 procent.

Många norrmän vill också att den 22 juli markeras som en minnesdag. I en opinionsundersökning, som InFact gjort för tidningen Verdens Gang, säger 62,9 procent av de tillfrågade ja till det.

– Det är en anmärkningsvärt hög siffra som tyder på att det är viktigt för befolkningen. Men jag är inte överraskad, säger Arnfinn Moland, chef för Norges Hjemmefrontsmuseum.

Av dem som önskar en återkommande minnesdag anser 39 procent att dagen bör markeras med rosor över hela landet.

Närings- och handelsminister Trond Giske (Ap) anser att det är viktigt att inte glömma offren.

– Det är klart att den här förfärliga händelsen inte ska falla i glömska. Vi ska hedra de dödade och de politiska värden som blev angripna, säger han.

14,5 procent av de tillfrågade anser inte dagen ska markeras, medan 22,5 procent svarar att de inte vet.

Ledande politiker kommer att prioritera deltagande vid alla begravningar av de 77 som mist livet efter terrorattentaten.

I fredags deltog utrikesminister Jonas Gahr Störe (Ap) och justitieminister Knut Storberget (Ap) vid två begravningar efter massakern på Utöya.

TT-NTB