När oron för sjukdomar gör dig sjuk

Hälsa. Upp till fem procent av befolkningen beräknas lida av hälsoångest.

– För vissa är oron så stark att den nästan är outhärdlig, säger forskaren Erland Axelsson.

När Åsa Lundin blev mamma för andra gången kunde hon knappt släppa sin son med blicken. Hans rörelser uppfattade hon som kramper och hon kunde knappt äta eller sova. Men det var ingen annan som såg hans kramper. När sonen var drygt tre månader gammal bestämde hon sig för att berätta om det för BVC-sköterskan.

– Under en riktigt dålig dag pratade jag med BVC-sköterskan och hon sa åt mig att du måste prata med någon nu. Och under de här samtalen med psykologen började jag reflektera över att det i perioder alltid har varit så, berättar hon för TT.

Vid tillfällen då hon inte känner sig i balans och vid stress kan ångesten få fäste. Hon får för sig att det är en knöl i armhålan, att magsmärtorna är cancer, att huvudvärken är en hjärntumör.

– Minsta symtom gör mig orolig. Hade en kollega berättat om samma sak hade jag bara sagt nej, det är ingen fara. Men när det gäller en själv kan man inte tänka rationellt, säger Åsa Lundin.

Arv och miljö

Hälsoångest är en återkommande och överdrivet stark rädsla att ha eller utveckla en allvarlig sjukdom. För personer som drabbas kan oron ta över vardagen, göra det svårt att koncentrera sig på sitt arbete och försvåra sociala relationer.

– Det är också vanligt att man blir nedstämd, passiv och uppgiven inför framtiden. Man får svårt att engagera sig för saker som kan göra livet värt att leva, säger Erland Axelsson, doktorand vid Karolinska Institutet och del av en forskargrupp som utvecklat en internetbaserad KBT-behandling mot hälsoångest.

Projektet har visat goda resultat och över hälften av dem som deltagit i behandlingsformen har blivit av med sin hälsoångest.

Enligt Erland Axelsson är det både genetiska arv och miljöfaktorer som avgör om en person utvecklar hälsoångest. Att ha en nära anhörig som drabbats eller avlidit av sjukdom kan vara en utlösande faktor.

– För vissa är det tydligt vilka livserfarenheter som spelat in. Till exempel kan man ha haft en allvarlig sjukdom tidigare i livet, som bröstcancer, och gå runt med en ständig rädsla för att den ska komma tillbaka.

Bryta mönster

För att bli fri från sin hälsoångest behöver patienten bryta sådana invanda levnadsmönster som syftar till att hålla oron för sjukdom i schack på kort sikt. Det kan till exempel handla om att ständigt söka information om sjukdomar eller gå till doktorn omotiverat ofta. Många undersöker också ständigt sin kropp.

– Känns det konstigt någonstans vill man klämma, känna och undersöka. Sådana kontrollbeteenden behöver man i regel trappa ner för att kunna minska sin hälsoångest, säger Erland Axelsson.

Det har gått tre år sedan samtalen med psykologen då Åsa Lundin fick med sig verktyg som hon använder än i dag. När ångesten blir för stark radar hon upp vad som talar för att oron stämmer och vad som talar emot och vilka slutsatser som går att dra från de olika staplarna. Till slut är det mer som talar emot.

– Jag ser fortfarande den där white board-tavlan framför mig som vi använde. Jag tycker att man ska söka hjälp. Det här kanske man inte pratar om med så många. Och det kan vara lättare att prata med någon man inte känner, säger Åsa Lundin.

TT