Fantastiska siffror – men nya utmaningar

Aftonbladet fortsatt svenskarnas största nyhetskälla

Aftonbladet befäster positionen som svenskarnas största och viktigaste nyhetskälla.

Med 3,8 miljoner läsare varje dag visar vi hur starka vi står i konkurrensen.

Men i dag tävlar vi mot helt andra aktörer än förr.

Aftonbladet har vi formulerat våra mål tydligt. Vi ska vinna läsarna varje dag, alla dagar, hela året.

I dag blev siffrorna från den senaste Orvestomätningen offentliga. Och gapet till kvällstidningskonkurrenterna är som vanligt stort. Under april nådde Aftonbladet 895 000 fler läsare digitalt varje dag än Expressen, GT och Kvällsposten tillsammans. Totalräckvidden för Aftonbladet var under april månad cirka 3,8 miljoner läsare varje dag. Bara i mobilen är räckvidden 2,8 miljoner dagliga läsare.

Expressen inte självklar konkurrent

Det här är förstås fantastiska siffror. Men samtidigt som räckvidden per dag är vårt huvudsakliga fokus blir nu en annan parameter allt mer central. Vi kan inte nöja oss med att vinna er läsare varje dag. Aftonbladet måste få er att vilja komma tillbaka flera gånger dagligen, och vi måste erbjuda tillräckligt bra journalistik för att ni ska vilja läsa många artiklar vid varje besök.

Till skillnad från förr är det inte längre lika självklart att den viktigaste konkurrenten heter Expressen. I dag har har vi och den andra kvällstidningen tvärtom en del gemensamma intressen: Att få folk att välja riktig journalistik hellre än att bara informera sig via till exempel Facebook och Youtube, där avsändaren ofta är i bästa fall tveksam och i sämsta fall sprider ren desinformation.

Foto: Håkon Mosvold Larsen / TT
Sociala medier har blivit den stora konkurrenten.

Spreds falska påståenden

Två av de största nyhetshändelserna under april månad var terrordådet i Sri Lanka och branden i Notre-Dame. Dramatiska och omskakande händelser som med självklarhet hör till de absolut mest lästa på Aftonbladet under april.

Den som vände sig till sociala medier för att följa de här händelserna kunde för all del hitta väldigt relevanta berättelser – men i väldigt stor utsträckning spreds också konspirationsteorierna, lögnerna och de rent uppdiktade nyhetsvinklarna. På flera stora Facebook-sidor spreds till exempel falska påståenden om att Notre-Dame utsatts för en terrorattack orkestrerad av islamister. På Youtube klassades dessutom riktiga bilder från Notre-Dame-branden som “fake news” och kopplades till konspirationsteorier om terrorattackerna den 11 september 2001, efter att Youtubes algoritmer dragit fel slutsatser.

Fel väg att blockera sociala medier

I Sri Lanka valde myndigheterna till och med att blockera sociala medier strax efter terrorattentatet, eftersom de såg en snabb spridning av lögner som riskerade att leda till mer våld. Att blockera sociala medier för att stoppa desinformation är naturligtvis fel väg. Men att få användarna att vända sig till oss – och andra seriösa medier – för att hålla sig uppdaterade är viktigt av fler skäl än för att Aftonbladet ska göra en bra affär.

Här finns också vårt demokratiska uppdrag och vårt viktigaste ansvar gentemot läsarna. Att sprida korrekt information, snabbt berätta om det som är relevant och sortera bort det som är irrelevant eller lögnaktigt. Ett uppdrag där algoritmer aldrig kan ersätta journalister och redaktörer.

 

Den verklighet där vi kan nöja oss med att slåss om läsarna med en annan kvällstidning existerar tyvärr inte längre. Därför måste vi hela tiden formulera nya mål för oss själva, oberoende av hur långt konkurrenterna når.

Först då kan vi göra nytta på riktigt samtidigt som vi kan känna stolthet över att vi är störst.

avEric Rosén

ARTIKELN HANDLAR OM

Medier

Sri Lanka

Notre-Dame

Expressen