Unga riskerar rekryteras av extremister

Foto: Thomas Johansson
Zan Jankowski på Göteborgs Stad sociala resursförvaltning presenterade en lägesbild över våldsbejakande extremism i Göteborg.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Våldsbejakande extremister är ett växande problem i Göteborgs stad. Bland de aktiva finns högerextrema grupperingar. Arkivbild.
NYHETER

Det förekommer extremism och hatbrott i Göteborgs stad och det finns en risk att ungdomar rekryteras av extrema grupper. Det visar en enkät som Göteborgs Stad genomfört bland representanter för föreningslivet och de kommunala verksamheterna.

Över hälften av dem som svarat ser våldsbejakande extremism som ett hot, knappt var femte har i sin verksamhet stött på personer som sympatiserar med våldsbejakande extremism och lika stor andel säger att det inom den verksamhet där de arbetar finns personer som utsatts för hot och våld med koppling till extrema rörelser.

Främst islamister

De aktiva bakom hot och våld är främst islamister och högerextremister. Men vad som överraskade utredarna var den utsträckning i vilket det förekom hot från vänsterextremistiska kretsar.

– Det förvånar oss och vi tar det på allvar. Det dök upp i enkätundersökningen, men vi har inte sett de signalerna i vårt övriga arbete, säger Zan Jankovksi, samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborgs stad.

Rapporten konstaterar att det i Göteborg finns individer som öppet sympatiserar med IS och att propagandan från IS har förändrats. Tidigare handlade det om att värva IS-resenärer men nu fokuserar den istället på att få personer att använda våld och genomföra terrordåd i sin egen stad. Av de samtal som kommer till kommunen från oroade anhöriga är nästan samtliga knuta till oron för att ungdomar ska ansluta sig till extrema islamistiska grupper.

Anmärkningsvärt i enkäten är också att många som utsatts för eller fått vetskap om hatbrott väljer att inte polisanmäla. Bara tre av tio har valt att polisanmäla händelserna.

Bara en lägesbild

Sociala resursförvaltningen i Göteborg har skickat ut enkäter till 920 personer i kommunen, 533 har svarat. Majoriteten av svar kom från representanter från föreningar, men även från bland annat skolor, kultur- och fritidsverksamheter, polisen och sjukvården. Enkäten gör inget anspråk på att vara en vetenskaplig undersökning.

– Man ska inte dra för stora växlar på sifferexercisen. Men den ger en indikation på något, säger Zan Jankovksi.

– Vi vill se det som en lägesbild som grund för framtida insatser.