Guldbaggegalan var en sjavig, tråkig och gnällig historia

Foto: Janne Danielsson/SVT.
Emma Molin.
TV

TV-KRÖNIKA Guldbaggegalan 2019. Herregud – något är fel när det känns som ett straff att ta sig igenom en prisutdelning.

Guldbaggegalan behöver hjälp till nästa år.
Emma Molin gjorde visserligen en anständig insats som förstagångsprogramledare. Men någon Petra Mede-pondus hade hon inte, manuset var bara fläckvis roligt, mestadels hopplöst – och publiken hjälpte inte direkt till.

Många såg ut som att de hade råkat sätta sig olyckligt på något smalt, långt och hårt som de nu inte kunde få loss från sätespartiet, och stämningen i lokalen, speciellt under öppningsmonologen, var så att säga bortom reserverad.
Dessutom: Prisutdelare och vinnare var (med undantag av bland andra Eva Melander, Tarik Saleh och Filip Hammars mamma) antingen för tråkiga, för surriga (fattade någon till exempel vad Lars Lerin och Manoel Marques dillade om?), för anonyma (fler A-listare borde inte vara för mycket begärt på en filmgala) eller för dåligt förberedda. Som om de precis släckt ner datorn och sladdat förbi Cirkus en snabbis på vägen hem.
Och det totala intrycket blev därför onödigt sjavigt. Okej för att Guldbaggegalan aldrig kan bli Oscarsgalan – men folk kan ju i alla fall spotta ut tuggummit innan de sätter sig på första parkett.

Någonstans lär man ju börja, tänker jag.
Men – det som ändå skavde mest var bristen på glädje, passion och kärlek till filmkonsten. Allt med svensk film verkade mest jobbigt.
Det är hårt att skriva manus, det är svårt att ta sig in i branschen, det tar jättelång tid att klippa, det är så svårt att få någon att tro på en, det behövs landstingsfinansierade stödprojekt och så vidare. Och att vara kvinna ska vi inte ens tala om.
Självklart finns det problem och hinder, som i alla branscher, och kanske var det nödvändigt att på något vis följa upp förra årets #tystnadtagning-aktion. Men en gala med, och för, folk vars hjärtan klappar för film bör ändå i grund och botten handla om att lyfta och förmedla den kärleken.
Man vet att energin är för låg på en gala när in memoriam-segmentet inte gör någon skillnad på stämningen...



Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv

avKarolina Fjellborg

ARTIKELN HANDLAR OM