Kritik mot Sveriges ordförandeskap

Publicerad:
Uppdaterad:

INRIKES

Kiruna. Miljön står i centrum när Sverige står värd för Arktiska rådets ministermöte i Kiruna. Bland andra deltar USA:s och Rysslands utrikesministrar, som berömmer Sverige, men V och MP kritiserar ordförandeskapet.

USA:s utrikesminister John Kerry avslutade ministrarnas inledande runda med anföranden och talade i drygt fem minuter engagerat om vikten att ta klimathotet på allvar. Han sade att USA välkomnade avtalet om gemensamma insatser vid eventuella oljeolyckor i Arktisområdet som förhandlats fram under Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet.

Att det också behövs förebyggande arbete för att förhindra oljeolyckor blev USA smärtsamt medvetet om för tre år sedan vid oljeutsläppet utanför landets södra kust, sade Kerry.

Den amerikanske utrikesministern anlände sist till ministermötet i Kiruna stadshus, i dag omgivet av ett tunt lager nysnö. Ett femtontal meter bakom honom stod aktivister från Greenpeace med banderoller som fördömde oljeutvinning i Arktis.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt öppnade mötet. Därefter gick ordet till de olika ministrarna som under några minuter sammanfattade sin syn på Arktiska rådets arbete de senaste två åren. Samtliga berömde Sveriges ordförandeskap och ansåg att det fört arbetet i rådet framåt.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet kritiserar dock ordförandeskapet. MP:s språkrör Gustav Fridolin skriver i ett pressmeddelande att "det är det största miljösveket en svensk regering gjort sig skyldig till på mycket länge". Han anser att Sverige borde ha försökt driva frågan om ett förbud för fossilutvinning i Arktis och kallar ordförandeskapet "ett misslyckade".

Vänsterpartiets Hans Linde kallar det svenska ordförandeskapet för "två förlorade år" i en kommentar.

Arktiska rådet godkände vid ministermötet att sex nya länder får observatörsstatus i organisationen: Kina, Indien, Italien, Japan, Sydkorea och Singapore. Ansökningen från EU blev i princip positivt bemött men detaljer återstår innan observatörskapet kan godkännas.

– När fler stater kommer in stärker de ju Arktiska rådet, för det innebär att världen i övrigt accepterar att det är rådet som är samarbetsforumet för arktiska frågor, sade Carl Bildt, Sveriges utrikesminister.

Förklaringen till intresset från exempelvis Indien och Singapore är att möjlighet till sjöfart i Arktis blir allt större, i takt med att klimatet blir varmare.

– Det är alldeles uppenbart sjöfartsfrågorna de är intresserade av, Indien har dessutom ett rätt aktivt program när det gäller forskning i Arktis, sade Bildt.

Även Kina satsar på forskning i Arktis och har öppnat en forskningsstation på Svalbard. Förra sommaren tog sig en kinesisk isbrytare fram till Nordpolen för första gången, sade han.

Ytterligare nationer står i kö för att bli observatörer.

– Vi har också andra ansökningar som ligger för att behandlas, från Turkiet och Mongoliet, sade Carl Bildt.

Rapporten från mötet i Kiruna är en diger lunta på 144 sidor. Här ingår bland annat överenskommelsen om beredskap mot och bekämpning av marina oljeutsläpp i de arktiska vattnen.

Riskerna för sådana förväntas öka markant de kommande decennierna, i takt med att den krympande havsisen öppnar fler områden för olje- och gasutvinning.

En arbetsgrupp ska tillsättas under ordförandeskap av Norge och Ryssland. Gruppen börjar sitt arbete i höst med att ta fram en detaljerad aktionsplan till 2015.

Planen, som är det mest konkreta resultatet av Sveriges period som ordförande, ska beskriva vilka åtgärder som krävs för att minska oljehotet.

TT

Publicerad: