Romaner

En oerhört samtida relationsroman

Anna Andersson: Jag tror att man kommer att prata om Maria Maunsbachs ”Hit men inte längre”

Foto: Casia Bromberg
Maria Maunsbach (född 1990) ger ut sin andra roman ”Hit men inte längre” (Brombergs).

Om Maria Maunsbachs Hit, men inte längre hade kommit för tre år sen hade den kallats för en tinderroman. Tur då att den kommer först nu och slipper den förminskande etiketten, för det här är helt enkelt en relationsroman, fast förankrad i samtidens Malmö.

Margit är 31, socionom som jobbar med ekonomiskt bistånd och är fackligt aktiv. Hon är sambo med Andreas, som jobbar med it och gillar innebandy och Kent. Margit är också närmast bedövat uttråkad av sin tillvaro. När hon träffar ett par som mötts på en så kallad knullsida på nätet – och till sin egen förvåning blivit förälskade i varandra – får hon ett infall och skapar själv ett konto. Hon får kontakt med polisen Karl och efter en tids chattande tar Margit tåget till Stockholm för att ligga med honom.

Men mötet blir inte alls som hon tänkt sig. I stället får det henne att inse hur svårt hon har att freda sina gränser, om hon alls har några. Det är som om hela hennes jag flutit ut i en pepparkaksformnorm.

I några meningar i bokens inledning får man en glimt av en yngre Margit som jobbade på mack, skötte mjukglassmaskinen bättre än någon annan och låg med olika män, men bara låg, hon ville inte vara tillsammans med dem. Transformeringen till den hon är nu ter sig obegriplig, både för läsaren och för Margit. Varför blev hon just socionom? Och varför i hela friden är hon tillsammans med Andreas?

På olika sätt nollställer Margit sitt liv och börjar utforska sina gränser. Hon träffar män och liksom utsätter sig för dem. Det händer att de passerar hennes gränser men det är något uppiggande okränkt i Margits registrerande reaktioner och sätt att markera när det sker, även om det blir i efterhand.

Som tandläkaren hon ligger med efter en första dejt; han kommer i hennes ansikte och skickar dagen därpå ett artigt formulerat meddelande om att han inte vill ses igen, ”det klickade inte riktigt”. Inte okej! Man kan inte först komma i någons ansikte och sen säga att det ”inte klickade”. Margit ber honom dra åt helvete.

Det här är alltså en väldigt rolig bok. Maria Maunsbach lyckas kombinera rätt komplexa situationer och känslor med ett nyktert och konkret språk vilket inte sällan skapar just humor. Det är mycket kropp och sex i boken, vilket också fungerar bra med språket – inga fåniga metaforer utan Margit studerar kvinnor på nakenbad, kukar och ryggfinnar med samma klara blick.

Man kan även konstatera att beskrivningen av kommunal förvaltning och dess inre processer ger upphov till en hel del komik som man befarar ligger lite för nära verkligheten.

Jag tror att man kommer att prata om den här romanen eftersom den verkligen är en oerhört samtida relationsroman. Tinder, Instagramstalkande och en konsumistisk syn på sex; allt finns här som givna inslag på relationsmarknaden 2019.

Men jag hoppas att man inte missar det som också händer, och som jag tycker mycket om: att den befriade Margit odlar en riktig vänskap, och hur kvinnor kan rädda varandra – och sig själva.

ARTIKELN HANDLAR OM

Romaner

Tinder

Kent