Ögrupp röstar om att lämna Frankrike

avTT

1 av 2 | Foto: Theo Rouby/AP/TT
Frankrikes president Emmanuel Macron i Nya Kaledonien i maj i år. Arkivbild.

Stillahavsöarna i Nya Kaledonien kan efter 165 år bryta sig loss från Frankrike.

Folkomröstningen ses som ett lackmustest för huruvida de franska ex-kolonierna – som är spridda över hela världen – vill förbli franska.

Nykaledonierna går till vallokalerna på söndagen för att avgöra om man ska bilda en självständig nation eller stanna kvar under fransk flagg.

Alla sju opinionsundersökningar som gjorts under de senaste 18 månaderna antyder att en majoritet av väljarna är emot självständighet, enligt The Economist.

Var länge straffkoloni

Öarna, som har runt 270 000 invånare, ligger ungefär 200 mil utanför Australiens östkust.

De lades under den franska imperialmakten av Napoleon III år 1853 och var under en längre tid en straffkoloni, dit Frankrike skickade dömda fångar.

I dag åtnjuter Nya Kaledonien en särskild status bland Frankrikes många utomeuropeiska områden och invånarna har rätt till dubbelt medborgarskap – nykaledoniskt och franskt.

På 1980-talet utbröt våldsamma oroligheter mellan självständighetsivrare, främst tillhörande ursprungsbefolkningen kanakerna, och de som ville fortsätta vara en del av Frankrike, fransmän och fransättlingar, så kallade kaldocher. Oroligheterna upphörde 1988 i och med att ett avtal undertecknades som sade att öarna skulle få ett större mått av självständighet och utvecklingsstöd.

För 20 år sedan bestämdes att frågan om självständighet skulle avgöras i en folkomröstning, som skjutits fram till nu.

Har kvar 13 områden

Som ett arv från kolonialtiden har Frankrike i dag 13 utomeuropeiska områden spridda över hela jordklotet. Samtliga har representation i parlamentet i Paris – från Nya Kaledonien är det två ledamöter – och invånarna röstar i franska val.

Fem av områdena är regelrätta franska departement, motsvarande län, med i stort sett samma status som departementen i europeiska Frankrike. De andra har större autonomi i olika grad och viss möjlighet att stifta egna lagar.

Befolkningen i många av områdena är i hög grad beroende av franska ekonomiska bidrag, men missnöjet är också stort då många anser sig förbisedda av centralmakten i Paris.

I Franska Guyana, som ligger inkilat mellan Brasilien och Surinam, och i ögruppen Mayotte i Indiska oceanen, har missnöjet lett till stora protester de senaste åren.

Nya Kaledonien har ungefär en fjärdedel av världens kända nickeltillgångar och en i sammanhanget hög BNP.

Macron varnar för Kina

När Frankrikes president Emmanuel Macron besökte Nya Kaledonien och den största staden Nouméa tidigare i år slog han fast att "Frankrike skulle vara mindre vackert utan Nya Kaledonien".

Han har också höjt ett varningens finger för Kinas geopolitiska intressen i Stillahavsområdet – och pekar på ett växande kinesiskt inflytande över ögruppen Vanuatu, som bröt sig loss från Frankrike och Storbritannien på 1980-talet.

Australiens generalkonsul i Nya Kaledonien, Denise Fisher, har också uttalat sig positivt om den franska närvaron i regionen.

– Det har varit tacksamt för Australien att ha en resursstark västallierad som Frankrike i regionen, särskilt i en tid när det sker en hel del geostrategiska förändringar och nya spelare som Kina kommer in, säger hon till australiska ABC.

ARTIKELN HANDLAR OM