Riksbanken rörde inte räntan

Riksbanken rör inte reporäntan, som ligger kvar på minus 0,50 procent.

En räntehöjning ligger cirka ett år fram i tiden, enligt banken.

– Utvecklingen sedan vi var här senast i juli månad har blivit i stort sett i linje med våra prognoser, säger Riksbankschefen Stefan Ingves, vid en presskonferens och beskriver mötet som ett "mellanmöte".

En stark konjunktur och stigande inflation i Sverige präglar läget, men läget i omvärlden är osäkert, menar han.

Trög återhämtning och osäkerhet i Europa och Storbritannien pekas ut som orosmoln.

– Summa summarum är det viktigt att vi får en förstärkning i omvärlden, säger Ingves.

Han räknar med att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka och priserna stiga som en effekt av den starka svenska konjunkturen och noterar även att allt fler företag ser en brist på arbetskraft.

Det innebär att det är lättare att höja löner och därmed få upp inflationen, enligt Ingves.

Räntebeskedet var i linje med vad analytikerna hade väntat sig.

– För en gångs skull har ju inflationen utvecklats som Riksbanken har trott, säger Tor Borg, chefsekonom på det statliga bolåneinstitutet SBAB.

Räntehöjning dröjer

Riksbanken rör inte heller räntebanan den här gången. En räntehöjning väntas först under andra halvåret 2017, och räntan beräknas ha nått noll någon gång under 2018.

Riksbanken höjer sin inflationsprognos för i år till 1,1 procent, mot tidigare 1,0 procent. Inflationen 2017 beräknas till 1,7 procent, vilket är oförändrat. För 2018 räknar Riksbanken med att inflationen stiger till 2,5 procent.

Läget på arbetsmarknaden har fortsatt att förbättras, konstaterar banken. "Denna utveckling fortsätter att påverka inflationen med viss eftersläpning".

Stödköpen av statsobligationer fortsätter enligt plan under andra halvåret 2016, och kommer i slutet av året att uppgå till 245 miljarder kronor. Men många bedömare tror att de kommer att förlängas efter det.

"Ligger lite högt"

– Vi tycker att Riksbanken ligger lite högt i inflationsprognosen. Det lutar nog åt att Riksbanken lite senare i år kommer att annonsera en liten förlängning av de här uppköpsprogrammen, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Tor Borg på SBAB har samma resonemang. Han tror därför att Riksbankens nästa räntehöjning kommer först 2018, vilket gör att man som låntagare kan räkna med fortsatt nedtryckta korta boräntor under drygt ett år till.

– Och jag tror det kommer att ta tid innan vi är uppe i någon sorts normala räntenivåer igen. Vi pratar om flera år, säger han.

Enligt Borg har läget på bostadsmarknaden svalnat sedan i våras och han räknar med att denna trend fortsätter när amorteringskravet börjar slå igenom på bredare front.

– Känslan av panik när det gäller hushållens skuldsättning, att man måste agera här och nu, den har lagt sig lite grann.

Oviss fortsättning

Men frågan är vad som händer på marknaden om Riksbanken börjar köpa bostadsobligationer. Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, tycker att Riksbanken duckar för en del svåra frågor.

Med omkring 40 procent av statsobligationerna på sin balansräkning till årsskiftet måste börja titta på alternativ, som kommun- eller bostadsobligationer.

– Riksbanken är oroad för hushållens skuldsättning. Och köper man bostadsobligationer blir det förmodligen ännu billigare att låna än vad det är i dag, säger Breman.

Det här är reporäntan

  Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta. Den styr hur mycket bankerna får betala för att låna pengar av Riksbanken under sju dagar.

  Reporäntan är den enda ränta som Riksbanken har kontroll över.

  Riksbanken använder reporäntan för att påverka konjunkturen och inflationen i den svenska ekonomin. Vid sämre tider sänks räntan i hopp om att det ska få fart på de ekonomiska hjulen.

  Boräntorna påverkas indirekt av nivån på reporäntan. Om Riksbanken höjer styrräntan kan bolånetagare räkna med högre räntor.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM

Riksbanken

SBAB