Bank: Sverige har byggt en borg i Solna

FOTBOLL

Efter ett dopp i drömvärlden – dags att vakna upp till verkligheten.

I den världen ska Sverige spela play-off till VM.

I den verkligheten har Sverige skickat ett meddelande till alla motståndare som vill ställa sig i vägen:

Välkomna hit, för all del. Vi har byggt en borg här i Solna.

När vi ändå är igång, när alla önskningar ändå slår in: kan man få beställa en lila Lamborghini Diablo, med TOY på registreringsskylten?

På vägen ut till Solna pratade alla om det där publikrekordet som skulle slås, men ingen hade väl på allvar trott att vi skulle ta höjd för att slå andra noteringar från den tidigare rekordmatchen.

Målfest mot England i en vänskapsmatch? Äh, vi trumfar med den största tävlingsvinsten på 69 år.

Har aldrig varit hetare

Fyra Zlatan-mål på 90 minuter? Visst, men Marcus Berg gjorde fyra på 75. Han spelar vecka ut och vecka in i 40 grader i Al Ain, men har aldrig varit hetare än här.

Så hur gick det här till? Vad var det som hände egentligen?

Enklast är väl att konstatera vad det inte var. Det var ingen spelmässig karneval, ingen överkörning i alla spelets delar, inte ens en perfekt genomförd fotbollsmatch. Men Sverige hade gjort sin läxa, de hade scoutat väl, de pressade när de borde, sjönk när de skulle. De fick ett lillfinger och åt upp kroppsdel efter kroppsdel.

Luxemburg kom hit efter att ha skrivit historia i Toulouse, i en match när Frankrike förälskade sig i sin egen spegelbild och mest rullade runt boll medan Luxemburg kunde packa eget straffområde fullt.

Här mötte de ett lag som öppnade matchen med konstanta, tidiga bollar från Mikael Lustig upp mot Ola Toivonen som sökt upp den lite kortare, lite mindre vane mittbacken Chris Philipps (han spelar mittfältare i Metz).

Luxemburg hann aldrig samla sig, och innan de fattat vad som var på gång hade Sverige gjort mål.

Dammluckorna öppnade

Ola Toivonen fick ett 50-50-läge mot Lyon-talangen Christopher Martins och var ungefär lika tankemässigt briljant som tekniskt halvdan. Han rusade in, flyttade på bollen och väntade in tacklingen. Straff var det inte, men straff blev det.

Dammluckorna öppna, allt forsade in.

Straffarna satt, frisparkar och hörnor prickade den där bortre ytan som Sverige lärt sig älska, Granqvist och Berg, Berg och Berg, Lustig och Granqvist och Berg och så ett 8–0 som var så väldigt symptomatiskt för den här kvällen, kampen och kvalet.

Ett långt inlägg från Emil Krafth seglade bort till en ensamstående Ola Toivonen i straffområdet. Han hade kunnat ta ner bollen och promenera in i mål – men vadå, det fanns väl ingen poäng med att vänta? Om allt ändå skulle gå in var det väl lika bra att bara volleydundra in åttan med bredsidan?

Här var kallt och rått, blött och blåsigt, men vi var 50 000 här, och ingen brydde sig.

Holland ett sorgligt lag

När Holland gick ut för att möta Vitryssland i Borisov visste de redan att loppet var kört, att de skulle bli VM-medaljörerna som missade ett mästerskap till, att Robben-, van Persie- och Sneijder-generationen gjort sitt och att det som väntar är en vargavintersdebatt om hur fruktansvärt fel allt gått i ett av världens finaste fotbollsländer.

När Davy Pröpper tryckte in 1–0 firade de knappt, de var ett sorgligt lag ute på en sorglig resa.

Sverige bytte kanal, det här handlade inte längre om att ta en playoff-plats utan om att hoppas på att Frankrike skulle snubbla i Sofia.

De gjorde inte det. De imponerade inte heller, det var lite kaotiskt defensivt emellanåt, men det slutade med att Giroud lät klockan gå och att Frankrike vann med 1–0.

Vi fick allt. Utom en VM-plats.

Inte ens Frankrike, med sitt pråligt ömtåliga lag, lär ju tappa poäng mot Vitryssland på hemmaplan, och då väntar två otäcka playoff-matcher. Det är det vi ska prata om nu, det är det som är viktigt nu.

Betydelselöst i Amsterdam? Se till att undvika en sjumålsförlust? Glöm det. En vinst mot ett desperat demoraliserat Holland skulle göra att Sverige kan bli seedat i playoff, och öppna VM-dörren en bit till.

Sverige har själva en del i det

Alldeles oavsett vilka Sverige får möta så vet vi i alla fall det här:

Bulgarien, Vitryssland, Frankrike och Luxemburg har kommit hit och förlorat det senaste året, Sverige har gjort 17–1 på de där fyra matcherna, och varenda gång har vi hummat och mumlat och konstaterat samma sak.

– Så slöa bulgarerna var! Så oorganiserat Vitryssland såg ut! Så arrogant Frankrike framstod! Så paralyserat Luxemburg verkade!

Efter fyra fester är det väl läge att börja fundera på om inte Sverige haft en del med alltihop att göra också?

Janne Andersson och Peter Wettergren har snickrat ihop en struktur som alla känner sig väldigt hemma i. De har byggt en borg i Solna, och det finns inget lag i Europa som kommer att komma hit utan ryggsäcken full av respekt.

8–0 mot Luxemburg, nu åker vi till Amsterdam för att göra grundjobbet klart. Jag önskar mig en seger, en seedning och en säkerhet att segla vidare på.

Det, och en lila Lamborghini. Det känns inte alls omöjligt längre.


Se Sveriges matcher på Kanal 5 – och hela VM-kvalet på Eurosport Player