Damberg: Sverige står starkare mot terror

avTT

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Terrordådet på Drottninggatan den 7 april 2017. Arkivbild.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikesminister Mikael Damberg. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Polisen har fått mer pengar och insatsförmågan har förbättrats, enligt inrikesminister Mikael Damberg. Arkivbild.

Sverige står starkare mot terror i dag än då terrordådet på Drottninggatan skedde, hävdar inrikesminister Mikael Damberg (S).

Men brister finns fortfarande i det fysiska skyddet, polisen hittar inte fler gömda och antalet våldsbejakande islamister är – trots förebyggande insatser – fler än någonsin tidigare.

Inför den andra årsdagen av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017 ger inrikesminister Mikael Damberg (S) sin syn på Sveriges beredskap att hantera ett potentiellt terrordåd.

– Sverige står starkare i dag. Vi har bättre beredskap och bättre utrustning för att hantera ett terrorattentat mot Sverige, säger Mikael Damberg till TT.

Han framhåller att både polisens och Säkerhetspolisens insatskapacitet har stärkts.

– Samtliga poliser har nu skyddsutrustning med tung väst och ballistisk hjälm, all personal i yttre tjänst har utbildats i att avbryta pågående dödligt våld och polisbilar har utrustats med förstärkningsvapen, säger han.

Viktiga verktyg

Även när det kommer till att förebygga terrordåd har Sverige stärkt sin förmåga, anser han. Det internationella samarbetet med andra länders säkerhetstjänster har utvecklats, och viktiga verktyg för polisen i form av signalspaning, hemlig dataavläsning och datalagring är på gång.

– Sedan ser vi i Säkerhetspolisens senaste rapport att det finns en risk att ett framtida terrorattentat utförs av enskilda individer, och då krävs det inte särskilt avancerade vare sig vapen eller andra insatser för att skapa allvarlig skada och det är svårare att gardera sig mot, säger Mikael Damberg.

Omedelbart efter terrordådet på Drottninggatan var politikerna ense om att säkerheten i den offentliga miljön måste skärpas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreslog i en rapport till regeringen i maj förra året bland annat fler fysiska skyddsåtgärder på särskilt sårbara platser och mot fordon som används som vapen.

Mycket kvar att göra

TT: Vad har hänt sedan dess?

– Jag uppfattar att det finns en högre medvetenhet kring att man måste ha en beredskap och måste hantera dessa frågor i dag. Men det finns mycket kvar att göra i offentliga miljöer för att öka tryggheten och säkerheten, säger Damberg.

I detta arbete är kommunerna nyckelspelare, men även privata aktörer som exempelvis ansvarar för centrumanläggningar, säger han.

– Det är ett ansvar man har, man måste planera och bygga för detta.

Inrikesministern pekar även på fler övervakningskameror som en viktig åtgärd i sammanhanget.

Terrordådet väckte också debatt om polisens arbete med gömda. Gärningsmannen Rakhmat Akilov hade ett utvisningsbeslut och skulle egentligen ha lämnat Sverige flera månader före attacken. Politikerna krävde att polisen skulle hitta och utvisa fler.

Men antalet inre utlänningskontroller, polisens främsta verktyg för att hitta gömda, nådde förra året vad som synes vara en bottennotering.

Fler extremister

Enligt Mikael Damberg är ett problem att länder inte vill ta emot sina medborgare, ett annat att det finns för få förvarsplatser. Han lovar dock fler förvarsplatser för personer som ska utvisas redan till sommaren.

– Gör man inre utlänningskontroller är det viktigt att det också leder till utvisningar. Då måste avtalen (med andra länder) finnas på plats, men även förvarsplatser. Det hänger ihop.

Trots förebyggande insatser mot extremism, som regeringen gärna framhåller, har antalet våldsbejakande islamister i Sverige vuxit kraftigt. I dag är de, enligt Säkerhetspolisen, fler än någonsin tidigare.

Många oroas också över hotet från de svenskar som rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till terrorgruppen Islamiska staten (IS).

– Säkerhetspolisen har bra kontroll på vilka som deltagit i stridigheter i regionen och vi följer dem på individnivå. Skulle någon av dem återvända har både Säkerhetspolisen och deras internationella samarbetsorganisationer god kontroll på detta, säger Mikael Damberg.

Kan hända igen

– Vi har också ett arbete som vi stödjer i regionen med att samla bevis, för att se till att också bevisläget är så bra som möjligt för att kunna döma antingen för terroristbrott eller folkrättsbrott för de individer som deltagit i stridigheter i Syrien och Irak.

TT: Kan svenskarna känna sig tryggare i dag än för två år sedan då terrordådet skedde?

– Man kan känna en trygghet i att Sverige har en starkare beredskap i att både förebygga och hantera terrordåd i dag. Men man ska inte sticka under stol med att terrorhotnivån fortfarande är på en förhöjd nivå och det innebär att det fortfarande kan inträffa terrordåd mot Sverige, säger inrikesministern.